Alla som någonsin bloggat tror jag känner igen känslan av att sitta där och vara helt tom. Du vill skriva men finner inte inspiration. Det handlar nog inte om bloggandet, utom om givandet och tagandet.
När du ger, oaktat om det är i skrift, i tal eller i annan form så tar du av ditt inre i ett uttryck. Jag gillar talesättet;
Expression has to be met by a similar amount of impressions otherwise it will lead to depression
Därför frågar jag dig – Varför ge uttryck?
När det gäller kommunikation så tror jag att det till syvende och sist handlar om en sak. Vad vill du ha feedback på? Om du koncentrerar din kommunikation på de sakerna där du faktiskt vill ta intryck så kommer du också att få intryck på ditt uttryck.
Så när din skrivkramp sätter in kanske det helt enkelt är så att du inte vill ge för att få. Du vill bara få? Sen kan du ge, när du vill ge – i drivkraft med passion!