Bromsa i uppförsbacke?

CC by hang_in_there

”Damned if you do, damned if you don’t”

eller

”Vart jag än vänder mig så har jag ändan bak”

Kan du känna igen dig i det?  Jag känner så just nu. Katrineholm måste satsa för att utvecklas. Vi måste få en rörelse på platsen, nya influenser säkrar vår framtid. Samtidigt så står vi i en vardag som i sig här och nu har stora utmaningar.

Katrineholm står inför flera stora utmaningar som är svåra att planera inför. Vi har en svår omställning i skolan och våra sociala kostnader ökar.

Vi ser att generellt i landet minskar resurserna samtidigt som antalet äldre ökar. Vad innebär det för den svenska välfärden, hur ska den organiseras och finansieras? Troligtvis innebär det att färre personer kommer att behöva försörja fler. Individualisering är en trend liksom behovet att få service utförd på just mitt sätt. Det innebär att förväntningarna och kraven på tjänster förändras. Som organisation behöver vi öka flexibiliteten och vidga vårt nätverk för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja utveckling.

Kommunstyrelsen har beslutat att vi ska ta fram en internationell strategi. Kommunens tjänstemannaledning har därför haft för avsikt att tillsammans resa till Bryssel. Vi ser att vår utveckling, mål och strategier måste ha sin utgångspunkt i det globala sammanhang vi befinner oss i. Men hur kan vi göra det och samtidigt hantera de utmaningar som skola, vård och omsorg befinner sig i? Vi vet att de viktigaste faktorerna för att utveckla en plats är nya influenser.

Trots det har jag nu beslutat om att resan inte genomförs nu. Vi måste lägga all kraft på att hantera de största utmaningarna på kort sikt.

Jag gillar det inte. Vi måste våga för att vinna. Men vi kan inte vinna om vi inte har en stabil bas.

Hur kan vi utvecklas samtidigt som vi är realister här och nu?

Dela:
  • Emelie Adamovic

    En stor möjlighet idag och framåt: våra samlade influenser. Vi vet egentligen redan väldigt mycket av det som andra vet någon annanstans. Varför inte fånga det? Vad gäller skolan tex kan mycket göras utan att det behöver kosta något alls – utöver målmedvetet fokus. De skolor och förskolor som är bäst är inte alltid de som kostar mest – och definitivt inte de som har finast lokaler/dyrast utrustning. Det handlar om helt andra parametrar, som tydliga ”kartor” med tydliga mål, dvs tydliga krav, ansvarsområden, koncept, mål, visioner, etc. Slogan på senaste bästa skolan i min värld var ”Happy to learn”. Skolan låg i en enkel ombyggd bostad med ytterst lite faciliteter jämfört med de vi har på skolorna i Katrineholm. Lokalerna och utrustningen hade säkert enligt svenska standardmått inte fyllt hälften av alla krav som finns här. MEN skolan fyllde mer än väl kravet om lärande och kvalitet. Stämningen var fantastisk och resultaten skyhöga, synliga för både elever och föräldrar – en enorm belöning i ära för lärarna. Det är inte pengar som avgör om ett koncept blir bra. Det är andra små enkla saker – som tydliga roller på tydliga kartor med tydliga mål.

  • Ner från upp i fyrtornet och ner i gropen, upp i fyrtornet och ner i gropen. Att behålla perspektiv samtidigt som man skall jobba operativt. Jaga goda exempel på hemmaplan, ja om det finns några? Det handlar om samverkan, vi bygger nu ”kontrollrum” med våra kunder allt för att plocka bort spillet mellan olika delar i en verksamhet. Tror det handlar om att skapa den gemensamma bilden av en utmaning för att därefter ta sig vidare i ambisionen att lösa det stora problemen. Jo, visst låter det enkelt, handlar bara om insikt.