Kommunens dubbla varumärken

Jag läser i Dagens Samhälle debatt

Därför är kommunen inte ett varumärke
Varje kommun med självaktning försöker skapa ett varumärke utifrån sitt namn. Men det arbetet leder alltid fel eftersom det bygger på ett missvisande resonemang om hur bilden av en kommun skapas.
http://www.dagenssamhalle.se/artikel/daerfoer-aer-kommunen-inte-ett-varumaerke-745

Egentligen är det inte så märkligt. En kommun är primärt det geografiska området och sekundärt en organisation. Platsens varumärke bör när det fungerar bra återspeglas i organisationens varumärke likväl som i de lokala företagens. Fungerar det optimalt så speglas varumärket i vårt, var och ens medvetande som medskapande medborgare.

Låt mig ta exemplet Katrineholm, jag gillar ju det 😉
Katrineholm, den geografiska platsen är Sveriges Lustgård. Då ska den kommunala organisationens varumärke ta med det naturnära och lusten i det som kännetecknar organisationen, dess varumärke. När vi vidare arbetar med ex arbetsgivarmärket, vad vi står för som arbetsgivare så kommer lusten att bli central. Vi har vidare jobbat med samma värden i vår vision;
Katrineholm – Läge för liv & lust

Dela:
  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef)()

  • Pingback: Katrineholmsbloggar (@KHOLMbloggar)()

  • Jonas lyckstedt (varumärkesstrateg)

    Upplever att många kommuner missar chansen att dra nytta av sina två sidor. Sammanför dessa associatonsplattformar och odla en samlad bild av kommunen. Visst kalla det inte för varumärke om det skulle kännas för obekvämt och mekaniskt. Men dra nytta av den och lär av målgrupperna (invånarna och besökarna) vad som behöver förstärkas resp försvagas för att få en kontrollerad optimal tillväxt.

    • Sant, vi förfogar ju i organisationen över viktiga komponenter i varumärkesbyggandet för platsen.