Vad är en kommun, vad gör att kommuner måste tänka nytt och vad är och gör den nya kommunen?

Tre ”enkla” frågor för dig som har några minuter över.

Först ut några grundläggande fakta på temat vad är en kommun? Håll ut, detta behövs för den rafflande slutklämmen!

Ordet kommun betyder att göra tillsammans. Kommuner kan ha lokala eller regionala uppgifter av allmänt intresse. Det finns 290 kommuner som utför lokala uppgifter och 21 som utför regionala uppgifter, Gotland gör båda. En kommun är så att säga både en plats och en organisation. Organisationen kommun får de flesta av sina uppgifter via lagstiftning, men inriktningen i utförandet tillhör det grundlagsskyddade självstyret. Sverige har valt en samhällsmodell där osedvanligt mycket ansvar vilar på den kommunala nivån. Motivet till det är precis detsamma som i modern ledarskapsfilosofi – beslut blir bäst ju närmare ”kund” de fattas. Kund! tänker du, ja det mest korrekta uttrycket juridiskt är kommunmedlem och vi som arbetar med eller i kommuner kan diskutera denna benämning in absurdum. Faktum är kunden också är kommunens ”ägare”. Kommunen är till för, tillhör och är kommunmedlemmarna.

Nåväl, vad gör att kommuner måste tänka nytt? Vi har i ett antal år diskuterat kommunernas utmaningar. Grundproblemet är att den del av befolkningen som arbetar succesivt minskar. Det får tre effekter:

• Inkomsterna minskar relativt då kommunen får sin allra största intäkt via inkomstskatt.
• De uppgifter som kommunerna har kostar mest för unga och gamla, grupper som relativt sett ökar.
• Dessutom är kommuner och regioner Sveriges största arbetsgivare, med nästan 1,2 miljoner anställda och när utbudet på arbetskraft minskar så blir det allt svårare att rekrytera personal för att utföra uppdragen. Lägg där till arbetskraften som behövs för alla varor och tjänster som kommuner köper. Värdet av kommuners offentliga upphandlingar är årligen över 650 miljarder kronor.

Så vad är och gör den nya kommunen? Förstås väldigt mycket och säkert på 310 olika sätt, självstyrelsens styrka. Men tre utgångspunkter gäller för alla:

• Kommunen är kundernas, dvs kommunmedlemmarnas. Det har tidigare fungerat att ha fokus på att leverera välfärd till invånarna – det går inte längre. Kommunens uppgift är att tillse att medborgarna får det som de har rätt till. Det kan ske tillsammans med invånarna, i egen regi eller i annans regi. Det viktiga är att kommunen har systemansvaret, inte leveransansvaret. I detta ligger också den viktiga insikten att det inte är VAD vi levererar som är i centrum, utan det mottagaren FÅR. Vi måste ställa oss i kundens skor!
• Verksamheten måste utvecklas med digitaliseringens möjligheter. När vi är färre som ska göra mer så måste vi hitta nya sätt. Digitalisering gjord på rätt sätt gör att vi kan transformera hur vi uppfyller hela vårt uppdrag. Det handlar inte om att digitalisera våra arbetssätt utan att transformera hela sättet vi utför vårt uppdrag på med hjälp av digitaliseringen. Digitalisering står inte ensamt utan är alltid verksamhetsutveckling som både kan effektivisera det vi gör och ge helt nya sätt att göra det på – tillsammans.
• Synen på ledarskap och för den delen chefskap måste helt förändras. De hierarkiska styrformerna tillhör det förgångna. Kommuner kommer aldrig att klara sitt uppdrag om inte all kraft som medarbetarna och medborgarna har kan frigöras. Beslut måste fattas nära dem de berör, alla måste kunna leda sitt uppdrag. För det krävs en grundläggande ordning och reda, ett gemensamt engagerande varför (en klar styrka för kommuner) och allas ansvarstagande. Då kan kommunerna ledas med tillit.
  

Har du uppdrag i kommun och regionledning och vill diskutera detta vidare, boka gärna in mig eller min kollega för ett kostnadsfritt samtal via denna länk.

Vi hörs!