Jag har på senare tid lagt märke till en allt mer tydlig tendens kring vår lokaltidnings ekonomiska realitet. Chefredaktör Elisabet Bäck verkar ha det svårt. Hon drömmer om förgångna tider. Riktigt tydligt blev det först för mig när jag lyssnade på henne tala om den nya medielogiken och sa att vi journalister har suttit för länge på våra feta arslen som förklaring till varför det går så dåligt för många tidningar att ställa om det till det nya mediesamhället. I hennes texter på senare tid ser jag bilden allt klarare

Mediehusen blöder ekonomiskt just nu, i det hopkok av strukturella och konjunkturrelaterade utmaningar som sysselsätter oss varje dag. Vi kommer förmodligen att se nedläggningar av papperstidningar i Sverige under de kommande åren

Dyster läsning för papperstidningarna med annonstapp på runt – 15%.

Och det är faktiskt skojigt att vara vd också, även om det är tuffa ekonomiska tider just nu, med stora utmaningar.

Jag har också förstått att man inte besätter vissa journalisttjänster på tidningen av besparingsskäl och att allt mer har och ska slås ihop i koncernen. Två tredjedelar av tidningens intäkter kommer från annonser.

Mitt i allt detta så kan jag inte se annat än att man gör helt felaktiga webbsatsningar. Man har en väldigt gammaldags egen webb-plats. Man lanserade nyligen en mobil webb-plats, med hör upp nu – inloggning! Man har inga bloggar som kan skicka pingbacks till andra bloggar. Kommunikationen på chefredaktörens blogg är en traditionell en till en kommunikation med förhandsmoderering och ofta ett svar från redaktören i samma inlägg. Kommentarsfunktionen uppmuntrar fortfarande anonymitet genom ”Signatur” och ”Ditt namn (publiceras inte)” , vilket förstås är en viktig möjlighet, men i första hand ska kommunikation ske mellan individer.

Inställningen står också att finna i chefredaktörens uttalanden såsom

När kommunchefen i Katrineholms kommun, Mattias Jansson, i onsdags twittrade och skrev i sociala medier att han väntar med att lägga ut sin replik på min lördagssignerat till 07.27 torsdag morgon för ”måste ju i min stora godhet ta hänsyn till traditionell medias tidsförskjutningar” så vet han inte vad han talar om. Vi väljer numera väldigt medvetet vad som ska publiceras i vilken kanal.

Klara vill ha lokal journalistik, som är kvalitetsmärkt av journalister, som följer de pressetiska reglerna, vilket skiljer oss från alla de sociala medier där de som skriver och som har någon källkritik, utan vräker ur sig förtal av enskilda personer och grupper.

Det måste även fortsättningsvis finnas möjlighet för den kvalitativa journalistiken att finnas kvar. En fri och obunden press, med hög trovärdighet och etik, är en av grundbultarna i vårt demokratiska Sverige. Det vore förfärligt om denna roll skulle ersättas av sociala medier.

För att ta Katrineholms Kuriren in i det nya medielandskapet så behövs helt andra grepp. Det måste till en öppenhet för digitalt samskapande som skapar relation mellan tidning och främst mellan journalist och läsare. Det är inget hot mot professionen, utan en nödvändighet för journalistikens fortlevnad. Bara det enkla som syns i citatet ovan ”Vi väljer numera väldigt medvetet vad som ska publiceras i vilken kanal” visar att man ser sina kanaler som strikt publicerande och inte skapande.

Gunilla Kindstrand som är chefredaktör för Hälsinge­tidningar konstaterar insiktsfullt

Utmaningen i den digitala konverteringen är inte bara att få annonspengarna att följa med från det ena mediet till det andra. Det svåraste är att göra en strategi för hur vi ska kunna urskilja och uppgradera den unika överenskommelsen mellan läsarna, oss och omvärlden i nya kanaler, utan att relationen osäkras och förtunnas.

Allt detta bekymrar mig. Vikten av att ha en lokaltidning på en plats som Katrineholm går inte nog att understryka. Media är den tredje statsmakten och fyller en enormt viktig roll i vårt samhälle. Om Katrineholms Kuriren skulle gå omkull eller ändra karaktär till en länstidning så skulle så mycket vara förlorat för oss.

Gert Frost skriver klokt

medias uppgifter beskrivs traditionellt som fyra: granska, kommentera, informera och befrämja gruppkommunikation. Idag klarar traditionella medier inte mer än på sin höjd de två första. De två andra är minst lika viktiga för demokratin. Bland annat detta gör att de sociala medierna är ett välkommet (nödvändigt) tillskott i samhällsbygget (demokratin).

Elisabet Bäck konstaterar

Det lokala mediehuset har flera uppgifter; att vara navet i en lokal debatt och diskussion, granska och roa, samt ge kommuninvånarna information och ett verktyg att vara med i debatten, vilket ytterst värnar demokratin.

Gunilla Kindstrand skriver ”I den lokala myllan”

En lokaltidning är inte bara den tunna bunt papper som dunsar ner i brevlådan i gryningen. En lokaltidning är en känselkropp med relationstrådar som letar sig långt in i människors liv och historia. Den är ett kollektivt minne om gator och torg, om politiska svek och överraskningar.

Jag tycker att alla tre har rätt. Jag säger det igen. Katrineholms Kuriren är oerhört viktig för Katrineholm.

Vad skulle hända om Katrineholms Kuriren inte fanns?

…och vilka nya krav skulle det ställa på det offentliga – kommunen?

Uppdatering 2012-11-12

Emanuel Karlsten skriver mycket intressant på Ajour.se bl.a.

Skulle kommunen kunna gå in som tidningsmecenat i en stad? Skulle de kunna, likt public service, stå som ekonomisk garant för en levande och oberoende tredje statsmakt?