Kommunala framtidsutmaningar

Med ett katrineholmsperspektiv i delårsbokslutet för årets första åtta månader.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld med ett konstant högt förändringstryck. Den demografiska utvecklingen är en sådan utmaning. I Katrineholms kommun kommer antalet 75-84 åringar att öka kraftigt efter år 2015. Demens betraktas som en av de viktigaste utmaningarna när antalet äldre ökar som mest mellan åren 2020 och 2035. Vid samma tidpunkt beräknas de stora födelsekullarna från åren 1989-91 bilda familj. De närmaste åren har vi en minskning av antalet ungdomar mellan 16 och 18 år.

Omfattningen av den framtida anhöriginvandringen är svår att bedöma. En lagstiftningsförändring har aviserats, vilket kan komma att innebära att mellan 300-350 barn och unga beräknas få komma till kommunen från Somalia från juli nästa år.

Vi står i ett kompetensglapp där många unga vuxna och invandrare står utanför studier och den reguljära arbetsmarknaden och därmed utan egen försörjning samtidigt som de inte matchar kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Personer i Katrineholm med försörjningsstöd och behov av arbetsmarknadsstöd ökar stadigt. Kommunen möter detta bl.a. genom jobbsatsningar, utökning av Yrkesvux och ett större antal sökande till högskolor och universitet på distans innebär ett ökat behov av lärmiljöer på hemmaplan.

Människor blir allt rörligare och Katrineholm är en del av en större arbetsmarknad. Innan året är slut ska regionen ha bestämt sig för vilken regiontillhörighet som önskas. Regionbildningen är central för att hantera framtidens krav på rörlighet och en effektiv offentlig sektor.

Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas då fler logistiketableringar ska till. Kommunen står inför ett stort övertagande under hösten 2012 (preliminärt) när skötseln av den nya genomfarten övertas från Trafikverket. Övertagandet innebär tillkommande skötselytor för väghållning och grönområden.

Den ökade heterogeniteten i vårt samhälle ställer stora krav på den kommunala verksamheten att anpassa sig efter individuella behov och snabba förändringar. Såväl service- och teknikförvaltningens som kommunledningsförvaltningens organisationer ses över. Inför 2012 har två friskolor beviljats att få starta verksamhet i Katrineholm. Gymnasieskolans år 2 och 3 kommer att omfattas av tidigare lagstiftning, samtidigt som år 1 omfattas av ny skollag, ny programstruktur och ny betygsskala. Införandet av lärarlegitimation 2015 kan komma att medföra svårigheter för mindre skolenheter att klara behörighetskraven i alla ämnen.

För att dra nytta av den tekniska utvecklingen är ett digitalt arbetssätt och e-förvaltning av yttersta vikt. System och resurser inom kommunen måste kunna hanteras via internet från valfri hårdvara som t ex dator, smartphone, läsplatta eller liknande. Den tekniska utvecklingen handlar inte bara om tekniken utan också om vår samlade anpassning och kunskap att ta tillvara på det nya.

Dela:
  • Pingback: Katrineholmsbloggar (@KHOLMbloggar)()

  • Jessica sjögren

    Intressant sammanfattning av utmaningarna som sätter igång många tankar och frågor. Det är inte lätt, men innebär också möjligheter att utvecklas och hitta nya sätt att arbeta och samarbeta.

  • delicit

    Vem skrivs den här bloggen för ?

    Skriver du utensiliesaneringsverksamhet bedrivs i sektorn för matberedningsfunktionen när du menar Pappa diskar i köket?

    globaliserad,förändringstryck,demografiska utvecklingen,aviserats,kompetensglapp,reguljära,kompetensbehoven,försörjningsstöd,lärmiljöer,logistiketableringar,heterogeniteten,beviljats,programstruktur,lärarlegitimation,behörighetskraven,digitalt arbetssätt,e-förvaltning,yttersta vikt. smartphone, läsplatta eller liknande

    • Målgruppen blir ju väldigt bred – vilket är ett av problemen med bloggen. Jag har skrivit om det tidigare, som du säkert läst.

      Just detta inlägg börjar med en ”disclaimer” att texten kommer från delårsbokslutet. Det behöver i och för sig inte innebära att jag ska skriva krångligt.

      ”Textens läsbarhetsindex är 50, vilket innebär att den klassificeras som medelsvår, normal tidningstext.” enligt lix.se.

      Om du, eller någon annan kan göra den enklare så är jag öppen för det. Helst senast imorgon.

  • Sari Eriksson

    Jag tycker inte att texten är särskilt svår. Dessutom har du förklarat vad som menas med de olika utmaningarna du skriver om. Kanske ska säga att jag också använder de begrepp som räknas som krångliga:) Vi i offentlig verksamhet kanske skriver väldigt byråkratiskt. Kan det vara så?

  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef)()