Följande insändare var i Katrineholms Kuriren härom dagen

– Det råder köpstopp på våra skolor och förskolor. Vi har inte pengar till vikarier eller material till eleverna. Men vi har fortfarande råd att bjuda våra chefer på fina middagar. Kan vi få en förklaring till hur pengarna prioriteras inom bildningsförvaltningen.

– Jag undrar vilka middagar som avses i insändaren?

– Vi avser tex alla middagar med övernattningar vid utbidningar, Kickoffen som var den 23/9 för alla chefer i kommunen och andra små ”tillställningar”.

Mitt svar är

Katrineholms kommmun omsätter årligen två miljarder kronor. Vi som arbetar i kommunen har alla ansvar för att kommunens resurser används på ett effektivt sätt.

Jag tror att alla kommunala verksamheter har större ekonomiska behov än vad det finns utrymme för.

I Katrineholm satsas det på skolan. Jämfört med rikssnittet lägger Katrineholms kommun 7,7% mer på barnomsorg 4,5% mer på grundskola och 3,3% mer på gymnasiet. Trots det har verksamheten fortsatt överskrida sin budget varför köpstopp införts.

Jag är stolt över att vi en gång om året träffas, alla kommunens chefer som en del i kommunens ledarutvecklingsprogram. Det är en obligatorisk heldag och då bjuder kommunledningen också på lunch på Safiren. Det är planerat och budgeterat.

 UPPDATERING 2011-11-17 14:30

Lars skriver

När ett företagt gör en budget uppskattar de exempelvis produktionskostnad gentemot beräknad försäljning. För en kommun fungerar inte denna beräkning eftersom en kommun har intäkter via skatt. Det är så att om kommunen lägger mer pengar på en skola, kan man man inte kräva mer betalt för invånarna (annat än genom generell skattehöjning). Vid kommunal budgetering måste man helt enkelt låta behovet styra mer än vad man gör idag. Har skolan inte pengar att köpa inte undervisningsmaterial måste kommunledningen revidera budgeten istället för att införa köpstopp. Tar pennorna slut i skolan måste nya fram. Kommunal budgetering liknar gamla sovjetiska femårsplaner (de fungerade också bra i teorin, men inte i verkligheten). Revidera budgeten acceptera att behovet måste styra, annars är det ju ingen skillnad på kommunal verksamhet och riskkapitalföretagens blöjbyten…

Mitt svar

I en demokratisk styrd organisation är det de förtroendevalda som definierar behoven och prioriterar medel. Den som anser att de prioriteringarna är fel bör, tycker jag engagera sig och/eller kontakta sina förtroendevalda. Att bryta mot den lagda budgeten blir ett sätt att inte följa den demokratiskt beslutade inriktiningen. Effekten av att en förvaltning bryter budgeten är att någon annan kommunal verksamhet måste ta kostnaden. Allt är prioriteringar.