Lärarnas lönekrav kostar 39 miljarder

Mats Edman, chefredaktör och VD på Dagens Samhälle skrev denna reflektion i förra veckans tidning. Tyvärr finns den inte publicerad digitalt, men med hans tillåtelse så får du ta del av den här. Se det som en gästblogg 🙂

DEN BRITTISKE HISTORIKERN Cyril Northcote Parkinson (1909-1993) är berömd för sina universella iakttagelser av byråkrati i offentlig och privat sektor. När det gäller effektivitet poängterade han bland annat att allt arbete förbrukar de resurser och tid som avsatts för ändamålet.

Om det tar fem personer att lösa ett problem, men åtta anställts för saken, då sysselsätter problemet åtta anställda. Multiplicera med antalet medarbetare i en stor organisation och tjoff-ett byråkratimonster är fött!

I den svenska skolan har reallönerna inte utvecklats som lärarna önskat. En viktig förklaring är att Sverige alltför länge investerat i ökad kvantitet (fler lärare) i stället för ökad kvalitet (högra krav, mer elevtid).

Om Parkinson fått studera vår skola hade han bland annat sett att en kommunanställd lärare förväntas undervisa 18-20 av sina 45 avlönade timmar i veckan. Bara 40 procent av lärarnas tid används till eleverna.

 

EFTERSOM POLITIKER BÖR väga skattemedel mot nytta så bör de studera andra som lyckats få bättre resultat. Kunskapsskolan är ett exempel. Genom ett radikalt annorlunda synsätt på skolans organisation har man uppnått en undervisningstid på 65 procent. Därför har man 5,4 lärare per 100 elever. I kommunerna 8,3 lärare.

I bägge systemen åstadkoms 1650-1700 elevtimmar per år. Av någon anledning lyckas Kunskapsskolan, justerat för socioekonomisk bakgrund hos eleverna, producera bättre betyg (meritvärde) med bara 2/3 av lärarstyrkan. Inte bara är Kunskapsskolan effektivare. Resultaten är högre och dessutom får man pengar över. Begreppet ”lärartäthet” saknar egenvärde; det går att jobba smartare.

Om kommunerna vill hänga med måste de stresstesta skrået. Nu kräver lärarfacken 10 000 kronor mer i månaden (+35 procent). Det blygsamma kravet kostar 39 miljarder per år. En del kommer igen via skatten, men notan slutar ändå på 31 miljarder bara för lärarna. Det skulle äta upp allt löneutrymme i sektorn. Vilka ska sänkas? Undersköterskorna i hemtjänst och på äldreboenden?

 

SÅ SVARET PÅ lärarnas 10 000-kronorsfråga kan bara vara högre produktivitet liksom kvalitet. Om kommunerna vill mäta sig med friskolorna behövs, i runda tal, kanske bara 160 000 lärare mot dagens 200 000.

Med 40 000 färre lärare uppstår givetvis ett löneutrymme. Fast jag misstänker att lärarfacket stannar kvar på perrongen och vinkar farväl när deras tåg mot framtiden går.

Mats Edman, Chefredaktör/vd, Dagens Samhälle

Dela:
  • Jesper

    Nej, de kommunalt anställda lärarna lär inte tacka ja till att arbetsstyrkan minskas med 20%. å andra sidan finns det väl inget som talar för att SKL skulle höja lönerna med 10000 i månaden heller. Det mest troliga är väl att lärarna kommer bit för bit att få undervisa en större andel av sin arbetstid, och att arbetsgivaren inte höjer lönerna nämnvärt. Problemet är väl att dagens skola ställer stora krav på kommunens lärare att delta i allt, då man kanske i större utsträckning skulle vara mer effektiv om vissa lärare specialiserade sig på mentorsskap, andra på att skriva IUP eller åtgärdsprogram, andra på att utveckla ny undervisningsmaterial, andra på att skapa filmer, powerpoints osv, och kanske någon som var proffs på kopiatorn. I stället ska alla lärare idag klara av alla dessa saker, samt sin undervisning och allt som hör till. Inte undra på att det är ineffektivt.

    • Jag lyssnade till rektorn på Bie skola igår, de hade bl.a. gjort precis det – delat uppgifterna mer. Mycket framgångsrikt!

  • Se

    De bästa lärarna lämnar skolan. De kan få ett bättre yrkesliv någon annanstans. Behåll lönenivåerna och gå till arbetsförmedlingen för att rekrytera nya ”lärare”. Det är dit verkligheten har kommit för arbetsgivaren. Men det kommer inte leda till någon högre effektivitet utan tvärtom.

  • Elin

    ”40% av lärarnas tid används till eleverna.” Vilket skitsnack! 110% av lärarnas tid används till eleverna. Undervisningstiden är en del av detta. Resten av tiden är samtal, konflikthantering, ”vaktning”, handledning, bedömning, planering, rättning, dokumentation, administration, fortbildning, research, inläsning, konferenser, utvecklingssamtal, föräldramöten, informationskvällar, marknadsföring, föräldrakontakter, pedagogiska utredningar, speciallösningar för elever i behov av särskilt stöd, elevvård och upprättande av enskilda uppgifter till elever som behöver det, med mera.

    I princip ALLT detta är eleverna till gagn (förutom kanske marknadsföringen, tänk om vi kunde slippa den biten, men nu är vi fast i ”marknaden”). Att skriva en artikel som den ovanstående är ett bevis på hur pinsamt lite skribenten (skribenterna) vet om skolan och lärarens vardag.

    • Men vad är skillnaden mot friskolan?

      • Elin Holmerin

        Största skillnaden är att de inte har en förvaltning som kostar över 15 miljoner per åt, att de själva kan styra över t ex IT-kostnader, att de kan ”frånta” lärare uppgifter som istället sköts av en eller två specialiserade. Problemet är att de kommunala skolorna har icke-bestämmande rätt. Besluten tas över våra huvuden och sedan sitter vi där med kostnaden. Ett exempel är att vi inte får bestämma vilka programvaror vi ska använda på datorerna. Det ska förvaltningen bestämma. Ge skolorna makten tillbaka!

  • Carl Johansson

    Förberedelsetid och egen utveckling är det som i första hand har försvunnit från skolan och som direkt varit elever och resultat till gang.  Borta är många studierektorer, administratörer och i hög grad även vaktmästare och annan supportpersonal. Deras uppgifter utförs idag av lärarna under det vida begreppet Mentorsskap och Elevvård.  

    Utöver detta så har skolan (läs lärarna) även pålagts uppgifter som tidigare hanterades av socialtjänst och polis respektive föräldrar.
    Det faktum att inga företag eller andra organisationer arbetar som den svenska skolan (fortfarande i hög grad organiserad efter DDR-modellen) samtidigt som skolans resultat sjunker borde väcka frågor om resurserna används rätt.  Medelläraren arbetar MINST 45h i veckan.  Mycket få av oss har något emot att arbeta tillsammans med elever, det är mängden pro-forma möten och dokumentation som få ser som utvecklande och meningsfullt. 

  • Undrande

    Om jag förstår Mats rätt så skulle en utväg vara att man höjer lärarlönerna genom att minska personalstyrkan. Då blir kostnaden för kommunerna inte större än vad den är idag samtidigt som de lärare som blir kvar får mer av kakan.

    Men fungerar det verkligen i praktiken? Låt oss anta att vi har en lågstadieskola med tre parallelklasser från förskoleklasser upp till årskurs tre. Vad blir konsekvenserna av att minska personalstyrkan? Fler elever per undervisningsgrupp antagligen. Vilket innebär mindre tid för varje elev att få hjälp/feedback.

    Vad får en sådan förändring för konsekvenser för undervisningen? Resonemanget verkar luta mot logiken att ”tillräckligt bra lärare kan lyckas oavsett antal elever!” och jag undrar verkligen om Mats Edman m.fl. inte misstar sig här.

    Man kan tänka sig scenariot så här: idag används ca 200 000 (Mats Edmans siffror) lärare och resultatet är idag inte så roligt om man läser Skolverkets sammanfattningar av PISA och TiMSS.

    – Hur troligt är det att skolans resultat kommer bli bättre med färre lärare?

    – Vad talar för att de lärare som ”blir kvar” är tillräckligt kvalificerade att undervisa fler elever?

    – På vilka sätt kan man anta att de effekter som idag verkar segregerande kommer minska genom att skolan använder sig av färre lärare?

    – Vilken kvalitet i undervisningen, rent konkret, uppnår man genom att erbjuda minskad undervisningstid/elev?

    – Är Kunskapsskolans resultat jämförbara med alla andra skolor? Hur kan vi veta det?

    //Undrande_fd_lärare

    • Jag tror att han är inne på att ge påverkansmöjlighet till skolorna och de enskilda lärarna avseende resursfördelning. 
      Vad gäller resultat så är det väl de nationella proven som är bäst för att visa skillnader.

  • Jan Henning Pettersson

    Det fattas flera delar i analysen som gör att jämförelsen med Kunskapsskolan haltar. T.ex. att kommunen har det yttersta ansvaret för att alla elever i kommunen får tillgång till utbildning oavsett om man kan bilda fulla klasser och oavsett socioekonomisk bakgrund eller olika svårigheter/ handikapp.

    Varför inte ta ett radikalt grepp och låta lärarna bli lärare och utveckla sin profession i stället för att tvinga dem att syssla med sådant som ligger utanför den, t.ex. att skriva individuella utvecklingsplaner IUP.

    I en demokrati borde det gå att avskaffa IUP, som är främmande, onödigt och understundom direkt skadligt  inslag i den svenska skolan, som redan har tillräckliga instrument för att följa elevernas utveckling.

    Det kräver ett riksdagsbeslut som i sin tur förutsätter att någon driver frågan. Vem?

    Jan Henning Pettersson

    • Av det skälet så fördelar vi en del av våra resurser baserat på SALSA-värdet, dvs socioekonomiska faktorer. Lagstiftningen är ju en riksdagsfråga…

  • Sofie

    Jämförelsen med Kunskapsskolan håller inte. Jag vill minnas att det var en av de skolorna som fick kritik av Skolverket just för att undervisningen bedrevs på ett tveksamt sätt. Alldeles för mycket ”fritt arbete” där läraren är sk. handledare i stället för riktiga lektioner. Därför kan de ha en lägre lärartäthet eftersom eleverna lämnas till att ”lära sig själva” stora delar av sin utbildning.
           Jag antar att begreppet betygsinflation inte är främmande för herr Jansson. När eleverna blir ”kunder” som de faktiskt blivit i dag är betygen en effektiv marknadsföringsmetod. Att elevernas kunskaper faktiskt håller den nivån betygen anger är tyvärr alltför ofta inte fallet. Därmed faller även jämförelsen att Kunskapsskolan skulle vara mer effektiv och nå bättre resultat. För övrigt kan jag bara hålla med Elin och er andra som kommenterat. Mattias Jansson är skrämmande dåligt insatt i hur en lärares arbetsvardag ser ut. 40% elevtid – jag kan bara konstatera att det uttalandet är bara ytterligare ett bevis på att skolan inte kan överlåtas till klåpare på kommunnivå!

    • Hej Sofie
      Jag har också sett den kritiken mot kunskapsskolan. Likväl så står det sig bra även vid de nationella proven vad jag förstår. 
      Sen är det väl Mats Edman du tycker har fel siffror. Berätta gärna hur det ser ut.