Lön som en del av kakan

Idag skriver Aftonbladet, med citat från undertecknad Chefer – vad gör ni för att höja lönerna?

Lön är ett så hett område. Vissa hävdar att lönen och en aktiv lönepolitik hämmar kreativitet, jag har skrivit om det tidigare bl.a. i detta inlägg om Lönen som hämmar kreativitet. Andra hävdar motsatsen och framför en linje i enlighet med de kommunala avtalen. Kommunerna är såtillvida på många sätt långt framme i sin lönepolitik. I det kommunala löneavtalet (pdf)  står att läsa;

Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.

I offentlig sektor bestäms våra intäkter primärt av andra och inom ramen för de ekonomiska resurser vi har så skapar vi verksamhet. Mängden pengar är definierad och inom den ramen är allt prioriteringar. Det betyder att om lärarna, såsom sägs i artikeln ska ha 10 000 kr mer i månaden så ska det tas någon annanstans ifrån. Vinklingen här är nog ofta att hålla sig borta från vård, skola, omsorg och ta pengarna från ledning och administration. Men både ledning och administration är till för vård, skola, omsorg. 85 procent av kommunens kostnader går till vård, skola, omsorg.

Jag tycker att kommunalt anställda gör ett fantastiskt jobb, varje dag. 90 procent av landets elever trivs med sin lärare. Absolut skulle många ha mer i lön för att premiera det, men kakan att fördela är densamma och det är det vi gör i vår lönepolitik, även då vissa menar att det skadar mer än förbättrar.

Dela:
  • Kenneth Malm

    Mattias,

    Nu sitter du i din ”Ferrari” (74000:-/mån?) och tycker att alla andra inom det offentliga medvetet ska dela på kakan. Aj, aj, aj…

    Vad baserar du ”90% av landets elever trivs med sina lärare” på? Är det trivsel som ska premieras i skolan? Borde det inte vara huruvida eleverna upplever att de blir sedda utifrån sina individuella behov och förutsättningar i undervisning anpassad för framtida behov?

  • Ja, kanske är det precis det jag uppfattas göra, det var inte vad jag avsåg. Problemet, som jag menar, är att kakan måste delas och inte görs större.

    Ang resultat håller jag med dig. Trivsel kan vara en faktor för lärande, men prestationen är vad varje elev har med sig, utifrån sina individuella behov.

  • Jesper Ek skriver på Facebook

    ”Hej mattias! Jag läste dina kommentarer i aftonbladet om lärarlöner. Jag, och jag misstänker många med mig, undrar vad du har för tankar kring vad en högpresterande lärare är? Hur ska det mätas?

    En annan fråga jag tror många hårt arbetande lärare undrar över är vad DU presterar som gör att du förtjänar ca 3 gånger mer i lön än de flesta lärarna? (om nu lön alltid ska sättas efter prestation)….”

    Jag tänker att lönesättningen som anställd har två delar; en är yrkesgruppens lönenivå och den andra är den individuella placeringen inom det ”lönespannet”.

    Idag tjänar yrkesgruppen lärare (median);

    -Lärare grundskola, tidigare år 26 000 kr per månad

    -Lärare grundskola, senare år 26 400 kr per månad

    -Lärare gymnasium, allmänna 28 400 kr per månad

    Runt detta finns ett lönespann och var varje individ är beror på prestation. Lönespannen sätts både av arbetets svårighetsgrad, kompetens och erfarenhetskrav, marknadsvärde och även ekonomiska förutsättningar. Lönespannet för kommunchefer är mycket riktigt högre än för lärare och förklaringen till det torde finnas i dessa kriterier.

    Inlägget ovan avsåg att ta upp just diskussionen kring kommuners ekonomiska förutsättingar och att så länge vi inte får mer pengar så är allt val. För varje lärare som får 10 000 kr mer i lön så ska 85% av kostnaden tas någon annanstans ifrån inom vård- skola, omsorg.

    Den individuella placeringen i lönespannet handlar om prestation och utgår från löneavtalets citat ovan, vilket ska brytas ner via kommunens personalpolitik där vi fokuserar på flexibilitet och kompetens, ansvarstagande, servicekänsla och prestation. Dessa kriterier bryts också ner till varje yrkesgrupp.

    Rätt eller fel? Jag vet inte, men så ser jag på systemet just nu. Vad tycker du?

  • Kenneth Malm

    Mattis,

    Det handlar enkom om prioriteringar – vad som anses vara värdefullt enligt maktens samhällssyn! Du och dina gelikar anser helt enkelt att det är viktigare att NI får eran (mer än) beskärda del av kakan, och att NI – hellre än att satsa på vår gemensamma välfärd – väljer att leka direktörer med en stor del av samma kaka. Du anser kanske – och har goda argument för – varför du ska ha 3X lärarlön och varför kommunen ska spendera skattepengar i kommunalt näringsliv, men etiskt och moraliskt kan du aldrig försvara att det sker på bekostnad av våra barn och ungdomar – och deras framtid. Eller?

    • Jag menar att såväl näringslivssatsningar, adminstration och ledning ger en bättre välfärd.

  • Kenneth Malm

    DET har jag inget att opponera emot! Vi diskuterade ”kakan” – den ”kaka” som ligger till grund för samhällets välfärd och hur den kan fördelas.

  • Jesper

    Jag är ju knappast naiv nog att tro att du skulle vara villig att göra ditt jobb för en lärarlön, det är ju trots allt så att de flesta snickare, industriarbetare m fl tjänar bättre än en lärare idag, så varför inte också en kommunchef? Däremot innebär ju lönesättning efter prestation naturligtvis att all lärarpersonal ska kunna få en löneökning baserat på vad individen själv presterar, och då återstår frågan, hur mäter du vad en individuell lärare presterar? Betyg? Antal mentorselever? Antal elever i undervisningen? Antal ”projekt” utöver ordinarie arbetsuppgifter? Jag har bara varit med om att rektorn har besökt min lektion en enda gång i Katrineholms kommun, så det är väl knappast kvalitén på min didaktiska eller pedagogiska kompetens!!!

    Om nu prestationen ska vara det viktiga så är det väl dessutom märkligt att man just nu prioriterar förskolelärare i Katrineholm. Är det så att de presterar betydligt bättre än oss övriga lärare för tillfället?

    • Ja, precis som vi resonerat ovan så har ju olika yrken olika löner. Arbetsmarknaden är fri och vem som helst kan ju söka nya utmaningar.
      Jag tycker, precis som du att rektorn är viktig och ska ska ha en god insyn i varje medarbetares jobb. Många upplever idag att arbetet är mycket administration istället för pedagogisk ledning. Det är ett problem.
      Prestation är i första hand effekterna av av undervisningen tänker jag.

      Hur ser lönekriterierna ut hos er Jesper?

      • Kenneth Malm

        Eva,

        Vad är marknaden gällande det offentliga?

        • Marknaden är de som vi konkurrerar med om arbetskraft. Både privata arbetsgivare men också stat, landsting och övriga kommuner.

      • Jesper

        Kan inte minnas att jag sett tydliga lönekriterier på Nyhem under det här läsåret.

        Löneutvecklingen är knappt mer inflationen, och det innebär de facto att ökad erfarenhet och därmed (förhoppningsvis) ökad kvalité INTE lönar sig, utan att löneskillnaderna mellan en erfaren lärare och en nyutexad lärare egentligen speglar att de réella ingångslönerna sjunkit.

        ”Arbetsmarknaden är fri och vem som helst kan ju söka nya utmaningar” säger du, och det har du tveklöst rätt i, men vore det inte skönt att veta att läraryrket lockar in nya lärare tack vare att de känner att det är ett framtidsyrke? När jag sitter och ska rätta och ge respons på arbeten, nationella prov, träffa föräldrar och elever, delta i ändlösa möten för att diskutera elevers framtida utveckling, upprepa dessa möten oräkneliga gånger eftersom inget händer, jag ska skriva den ena IUP:n efter den andra, och jag får sen höra att löner sätts baserat på prestation, ja, jag funderar då på två frågor:

        1. Vill jag som lärare fortsätta att arbeta som lärare eller skulle inte mina förmågor bättre nyttjas i en annan bransch?

        2 Vill jag att mitt barn ska gå i en kommunal skola där man skär och skär och skär?

        Jag kan inte hävda att jag kan stå för dagens kommunala skola, jag skulle inte acceptera att mitt barn gick i en sån skola, och jag önskar att fler elever och föräldrar förstod vilka krav de skulle kunna ställa på skolan, och på vilka sätt vi sviker så otroligt många av dem som kommer att vara hörnstenen i framtidens samhälle.

        • Det var hårda ord. Mig veteligen har vi aldrig satsat mer resurser på skolan än vi gör nu.
          Jag tycker definitivt att lärare borde ha en annan lönenivå och jag värdesätter skolans arbete som bygger vår framtid.
          Mitt, eller rättare sagt vårt problem är att resurserna är begränsade. 85% av kostnaderna går till vård, skola, omsorg. Så för varje lärare som får 10 000:- mer i lön + personalomkostnader om 50% blir kostnaden 15 000 kr. 6 750 kr måste tas av skolan själv och 6 000 kr av äldre och handikappomsorg. 2 250 kr ska tas av andra verksamheter. Det håller inte.
          För att kunna lyfta lönerna i offentlig sektor behöver mer pengar in och tills dess sker så har vi de lönenivåer vi har och får arbeta aktivt med prioriteringar inom dem.

          • Jesper

            Mitt problem med dagens skola är inte att vi satsar mer eller mindre pengar än någonsin förr, lika lite som jag bryr mig hur skolan i Katrineholm står sig jämfört med andra kommuner i Sörmland eller Sverige. Däremot bryr jag mig om huruvidare vi i Katrineholms skolor ger våra ungdomar de ABSOLUT bästa möjligheterna att nå sin potential, att ha de bästa förutsättningarna att nå sina drömmar, och jag kan inte förstå på vilket sätt de aviserade nedskärningarna ska kunna förbättra kvalitén i skolan. Vision 2025 hävdar att vi ska ha en bättre skola än de flesta andra, men frågan är om Katrineholm ens kommer att ha en bättre skola än den Katrineholm har idag.

            Vad gäller lärarlöner, så är det bara att konstatera att i ett samhälle där individen skolas till att i allt högre grad bry sig om sig själv och sin egen framtid (PPM placeringar, privata pensioner, ökande grad av boende ägande mm) blir det svårt att locka drivna och riktigt duktiga individer till ett yrke vars rykte knappast förbättrats de senaste åren. Att prata om höjd status för lärarkåren är bara tomma ord så länge arbetsgivarna inte vill ta till konkreta åtgärder för att göra det, och lön är en av de få signaler som kan locka folk som inte redan finns i yrket. Sen kan vi prata om arbetsmiljö, administration, möjligheter till att göra karriär, samhällets, politikers, tjänstemäns, föräldrars, elevers och lärarnas respekt för yrket. Utan att dessa, tillsammans med lönen, simultant bearbetas kommer den negativa trenden att fortsätta.

            Dagens gymnasielärare i Katrineholm tjänar i snitt 28400 så ger det ca 20000 efter skatt, minus mellan 9 och elva terminers CSN, dvs nästan 20000 skattat och klart = strax över 18000. (Gäller de inkomstuppgifterna enbart Katrineholms gymnasielärare eller nationellt?)

            En snickare med endast gymnasieutbildning (och därmed inga studieskulder) tjänar minst lika bra (i många fall betydligt bättre).

            Världens viktigaste yrke? I ord kanske ja, men inte vad gäller satsningar och konkreta investeringar. Är det så att vi ska vara en skolkommun så MÅSTE vi hitta sätt att öka investeringen i skolan, och inte bara lita på att den fantastiska, hårt arbetande och i många fall löjligt utnyttjad lärarkåren ska täcka upp alla ”besparingar”. Det är inte att spara om man inte har något att visa för det efteråt, det är nedskärningar, och mindre pengar är lika med sämre kvalitet. Usch!!!

  • Förskollärarna prioriteras utifrån den lönekartläggning som genomfördes 2010, de blev prioriterade vid den löneöversynen men det fanns lite kvar att göra där. Därför blir de prioriterade även vid denna löneöversyn. Lönekartläggningen görs för att se om det finns osakliga löneskillnader på grund av kön.

    Att försvara sig egen lön är det svårast man kan göra. Varför är jag ”värd” min egen lön? Vi är ju inte objektiva när vi värderar vårt eget arbete. Ibland har vi dessutom förmågan att nedvärdera vårt eget arbete… Men marknaden och arbetsmarknadens parter har gjort en ”värdering” hur mycket en befattning/tjänst är ”värd” i lön. När jag som arbetstagare och medarbetare väljer att bli anställd på en befattning har jag att förhålla mig till att denna tjänst är ”värd” x antal kr. Sedan i varje års löneöversyn ska den nya lönen sättas utifrån prestation. Löneavtalet, som parterna har förhandlat fram, ger oss ramarna för utrymmet och för hur det ska gå till. Detta är ett långt ”enkelt” svar på en mycket komplicerad fråga.

  • Kenneth Malm

    ”Den kommunala organisationen bildades för att ta hand om den service som marknaden inte tog hand om, det vi idag kallar vård- skola- omsorg – kommunal service.” Mattias Jansson: Hur blir kommunen din?

    • Som medborgare, vilket jag också är blir kommunen min genom att jag ser min del och drar mitt strå till stacken – och inte bara tycker att någon annan ska göra.

  • Kenneth Malm

    Sorry,

    Det var ingen fråga utan ett citat hämtat från bloggen som replik till Eva Wing. Jag borde kanske ha formulerat mig annorlunda.

  • Pingback: Noterat 29/5-11()