Psykologen frågar och vi svarar!

Oskar Henriksson, Psykologfabriken frågade på Twitter för ett tag sedan inför en text i Personal & Ledarskap tror jag

Var går gränsen mellan kreativ frihet och ansvarstagande för resultat i dagens arbetsliv?

Jag svarade spontant – Jag skulle säga att kreativitet ska uppmuntras inom strukturen och att strukturen är ansvarskrävande

Nu ber Oskar mig att berätta lite mer hur jag menar.

Jag menar att en organisation och för den delen hela världen består av system – struktur – ramar inom vilka vi verkar. På en arbetsplats består strukturen av ett organisationssystem (organisationsschema), ett formellt styrsystem (ex budget och styrdokument) och ett ledningssystem (värdegrund, ledningsfilosofi mm). Strukturen ska göra det lätt att göra rätt. Lite som staket runt vägen för att ta dig till målet.

På den där vägen mot målet så får du kreativt gärna göra hur du vill. Innehållet är ditt att styra så länge det leder dig mot målet.

När det är som bäst så behövs inte staketet. Du känner själv när det börjar dra iväg åt fel håll.

Är du med mig?

Uppdatering 2011-09-30
Oskar vill att jag förtydligar enl följande lydelse:

Kul att du skrev en post!

Märkte att jag var lite otydlig i min sammanfattning av vår tidigare diskussion!

Jag skrev först: Vilka HR-frågor vill man ställa en psykolog? Jag ska svara i en spalt i tidningen Personal & Ledarskap och tar gärna emot tips! #hrsve

Sen skrev du: Var går gränsen mellan kreativ frihet och ansvarstagande för resultat i dagens arbetsliv?

Då skrev jag: Bra fråga! Vad skulle du själv säga?

Och då skrev du: Jag skulle säga att kreativitet ska uppmuntras inom strukturen och att strukturen är ansvarskrävande

Nu senast var jag nyfiken på om du ville utveckla det till en fråga som jag skulle kunna besvara men det är förstås minst lika trevligt att du själv utvecklar dina tankar!

Dela:
  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef)()

  • Johan Söderberg

    Intressanta tankar. För tio år sedan skrev jag och min studiekamrat vårt exjobb – ”Att skapa en miljö för lärande och kreativitet : En balansgång i företagets styrning och struktur”. Blev inspirerad av dina funderingar, så jag roade mig med att skumma igenom det igen. Speciellt teorierna om hur kreativitet ”uppstår” i organisationer och vad som kan främja respektive hämma kreativitet har en tydlig koppling till det du skriver.

    • Stämmer det med er slutsats?

      • Johan Söderberg

        Ja, i vår begränsade studie såg vi tydligt att struktur och styrning – ditt staket – är en förutsättning för att kreativitet ska främjas. Medarbetarna i en organisation utan detta ramverk kan vara hur kreativa som helst utan att det leder till acceptans för de kreativa lösningarna och bättre arbetsmetoder och kvalitet i organisationen. I en organisation där ramverket saknas finns sällan tydliga mottagare av de kreativa idéerna, personer som kan fattta beslut om att implementera det nya. Det kan då lätt leda till att incitamenten för medrbetarna att komma med kreativa lösningar på organisationens problem försvinner. I en av de teorierna som vi baserade vårt arbete på så finns det tre delar av strukturen som är nödvändiga för att kreativitet ska kunna främjas. Medarbetaren – som måste känna för sin organisation vilja utveckla den. Den sociala domänen – vilket kan ses som yrkeskategorin, arbetsgruppen, samhället, som måste vara öppna för att ta emot nya idéer samt uppmuntra varandra att utvecklas. Fältet – som kan ses som chefer, politiker, där de mest centrala går under benämningen gatekeepers. De sista måste se till att det finns förutsättningar för att medarbetarna kan presentera sina nya idéer, ge konstruktiv feedback och filtrera vilka idéer som man vill gå vidare med. Sedan är förstås belöningssystem i olika former också en viktig parameter. Belöningssystemen kan t. ex. vara i form av större frihet att själv utforma sin vardag, likt slutklämmen på din text.

        Långt blev det, men det var kul att plocka fram den dammiga boken igen och läsa den igen. Tack för inspirationen.

    • Bra.

      Men vad händer när staketet som tidigare vallade medarbetaren mot målet inte tar hänsyn till jordskredet som ändrat om landskapet?

      När den kreativa kraften hos medarbetaren slits mellan att pröva nya staketlösa vägar till målet och samtidigt klura ut en ny materialspec till staketbyggaren?

      Jag tror på din beskrivning, Mattias. Speciellt under konventionella omständigheter. Men jag undrar över hönan-/äggetproblematiken när konventionerna sviker. Det är i regel då min kreativitet går i taket. Och såna tider ställer höga och annorlunda krav på både system, ledare och medarbetare.

      • Så sant, tack för det perspektivet.
        Jag möter ofta medarbetare i olika organisationer som upplever just detta. Det gör säkert du också i dina uppdrag. Frustrationen i att se hur staketet/strukturen borde göras om och en lednings som inte tar till sig det. En bra ledare tar ju intryck, om än inte alla 😉
        Ett gott råd tycker jag är att inte ansvar för det man inte har makt över. I praktiken om ledningen inte tar intryck trots att du har försökt utifrån ditt uppdrag på alla sätt så lämna innan frustrationen tar överhanden.

  • Pingback: Simon Zetterberg (@ximon_se)()