Ska vi fortsätta att finnas i telefonkatalogen?

44384 by telehistoriskaVem läser pappers-telefonkatalogen längre?

Enligt statistik från Eniro, SIFO har gjort undersökningen, använder 35% av kommunens innevånare papperskatalogen minst en gång per månad. Merparten är över 55 år.

Om kommunen lämnar papperskatalogen är det inga inskränkningar på eniro.se, där kan vi ha all information oavsett hur många papperssidor vi köper.

Man får å ena sidan betänka att världen är i ständig förändring så det händer mycket i organisationen varför pappersdelen snabbt blir inaktuell. Samtidigt är det många som inte naturligt använder internet.

Idag lägger vi 132 tusen kronor per år för dessa sidor och i Eniros prismodell kostar en sida kostar ungefär hälften.

Ska vi fortsätta att finnas i telefonkatalogen?

Dela:
  • Kristoffer

    Jag vet kommun som skippat gröna sidorna. Klokt tycker jag. Växelnumret kan man ju ha med ändå.

  • Hasse_haglund

    Denna fråga har ju bara ett svar, självklart ska kommunen finnas i papperskatalogen. Ni ska finnas digitalt för att underlätta, inte för att försämra. Ännu är det väldingt många som ni finns till för som inte är digitala. Så enkelt va det med det.

  • LisaofSweden

    Seriöst- nu känner jag mig väldigt gammal eller kanske ung. Finns telefonkatalogen kvar? Såg den senast på 1990-talet. 
    Hur kan jag missat detta? Finns det checkhäften också?Stilla min okunskap. Och snälla Eniro -fly mig snarast en telefonkatalog. Minns nöjet att läsa om hur ” kommunen skola utrymmas i händelse av ofred” samt att man ska slå 90150 utifall man behöver få reda på ”den exakta tiden av fröken Ur”.

  • Pingback: Sara Råsberg (@SaraRasberg)()

  • LisaofSweden

    Om man är icke-digital / analog och behöver en telefonkatalog så har man väl en telefon? Då har man väl i rimlighetens namn möjlighet att ringa till någon av de många nummerupplysningarna? Så varför en katalog? 
    Jag kan ha fel – rätta mig gärna.

    • secmaker

      Totalkostnaden för den lösningen blir rätt hög, misstänker jag. Men det syns inte i kommunens redovisning, förstås.

  • Louise Axelsson

    INSTÄMMER  HELT MED HASSE HAGLUND!!!

  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef) (@Kommunchef) (@Kommunchef)()

  • Frågan är väl vad det finns för andra alternativ att sprida den i tryckt format till hushållen i kommunen?

    ”Nätet för mig” borde kunna ges ut i ett specialnummer med telefonlista i, eller?

  • secmaker

    Det går inte att ta ställning till om kommunen ska finnas i telefonkatalogen eller inte utan att förstå helheten och inse alternativen.

    Å ena sidan sparar kommunen pengar för växeltelefonister på att vi medborgare kan ringa direkt till den vi tror hanterar vårt ärende, och då kanske telefonkatalogen är en nödvändig kostnad i den lösningen. Om vi å andra sidan alltid ringde en växel (kanske med samma nummer till alla samhällstjänster av en viss typ – t ex vårdgivare –  över hela landet, typ 11414 till Polisen) skulle både fysiska och digitala telefonkataloger vara onödiga – men det skulle öka personalkostnaderna.Det här är i första hand en tillgänglighetsfråga, och den gäller inte bara Katrineholms kommun. Medborgarna ska kunna använda de kanaler som de har tillgång till och kan använda i praktiken för att nå samhällets tjänster, vare sig de levereras av kommun, landstingskommun, statlig myndighet eller någon av dessas underleverantörer. En av kanalerna är telefon. Målet är rimligen att alla som kan använda telefon ”enkelt” ska nå rätt del av samhällsservicen vid första försöket, oavsett vilken typ av telefon de har tillgång till.Medlen kan vara telefonkatalog (fysisk eller digital), reklamutskick, växeltjänster (egna eller delade med andra)… och vilken kombination av medel man väljer beror på hur de fungerar i praktiken och vad de kostar.

  • Lena Hammarback

    Intressant att 35 % av kommunens invånare använder telefonkatalogen minst en gång per månad. Det är alltså över 11 000 personer som använder katalogen frekvent. Men även om det vore färre så måste vi nå de som inte är digitala. Det är en tillgänglighetsfråga. 

    Det är så lätt att enbart utgå från sitt eget perspektiv. Och de som svarar här är ju själva digitala. Ställ hellre den frågan i Katrineholms kurirens papperstidning.

  • Ja, kommunen ska finnas i papperskatalogen.

  • LisaofSweden

    Hur gör man i andra kommuner? Här i Stockholm finns det då mig veterligen inga kataloger sedan länge och vi är väl inte mer digitala än K-holm i procentuellt sett. Troligen mindre.

  • Nu har jag lyssnat på er alla – och jag tycker att det verkar som att den analoga telefonkatalogen ska vara kvar.
    Förvaltningschef Lorraine Fröberg som hanterar frågan i kommunen delar min uppfattning, enligt vad jag sett på Facebook – så det blir nog utkomsten.

    Om 3 år kanske världen ser annorlunda ut?

  • selig

    Det vore ju lite roligt med en marknadsundersökning: vi lägger in särskilda telefonnummer endast i papperskatalogen (tänk bit.ly-länk fast för telefonnummer). Sedan mäter vi efter ett år hur många som har ringt via dessa ”papperskatalogsnummrar”.

    I grunden håller jag med många av ovanstående: nej, jag använder inte papperskatalogen. Jag var en av dem som gick på barrikaderna när det inte gick att ”avbeställa” den.

    Jag gillar secmakers förslag med standardnummer. Jag har för mig att jag läste att något europeiskt land hade löst det med hjälp av riktnumret. I stil med 08-08 går till Stockholms kommun. 0150-0150 går till Katrineholms kommun. 0151-0151 går till ”Statens centrala myndighet för avveckling av Vingåker” 😉

    – Oavsett, eftersom vi vet att 35% av hushållen använder telefonkatalogen, så tycker jag att frågan – än så länge – är en icke-fråga. Klart vi ska vara med.

  • Ingrid Sosse

    Finns inte Stockholmskatalogen? Den finns ju överallt – vi prenumererar på alla katalogerna till vårt kommunala bibliotek – och vi vi vet att de är viktiga för våra besökare. Det finns de som kommer sällan men för att kolla adresser inför julkortsadresser kommer de! Vi trodde vi kunde ta bort dem för några år sedan – men icke!