Solidaritet och realitet

Children of Bantu Refugees by Barefoot In FloridaÅrligen kommer ett antal barn, ungdomar och vuxna till Sverige för att söka asyl. Alla som söker uppehållstillstånd från utlandet på grund av anknytning till en person som är bosatt i Sverige måste, oavsett nationalitet, klarlägga sin identitet för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

I Somalia väntar drygt 300 barn och ungdomar och 90 vuxna. De kan pga. ett samhälle i upplösning inte få korrekta handlingar för inresetillstånd till Sverige för att återförenas med anhöriga i Katrineholm.

Enligt en överenskommelse på riksnivå kommer en lagstiftningsförändring för att underlätta migrationen för dessa unga och vuxna att träda ikraft den första juli 2012.

Vi träffade därför tf generaldirektören på Migrationsverket och Landshövdingen i måndags.

Östnytt rapporterar här om frågan och vårt möte.

 

Humanitär invandring

Flyktningar till Katrineholm

Katrineholm har i alla år på ett solidariskt sätt tagit emot många människor som är i behov av hjälp. Det är en postiv kraft i vårt samhälle och vi tror på mångfaldens dynamik.

Det är angeläget att hantera de utmaningar som finns med migrationen men också att se de möjligheter som finns. För att motverka familjeseparation där barn är inblandade är det vårt gemensamma solidariska ansvar att ta emot och välkomna dessa unga och vuxna på ett bra sätt till Katrineholm. För oss är det en självklarhet att familjer ska förenas.

Vi har många insatser för att främja en god integration, bland annat

  • Flexibel SFI med löpande antagning och läs- och skrivenhet
  • Interkulturella enheten
  • Analfabet-klasser
  • Lärarutbildning – språkets roll
  • Ändrade upptagningsområden
  • Nytt resursfördelningssystem
  • Samhällorientering
  • Yrkesutbildningar inom t ex vård, lokalvård, lager
  • Språkkafé i samarbete med kommunens bibliotek ”Ängeln”
  • Matlagningskurser, samarbete FogelstadAkademins, Teater K”, kulturskolan mfl

Min syn på integration är att det är en ömsesidig förändringsprocess i ett samhälle. Jag gillar mångkultur – för att tillsammans är vi större, jag anser att det finns inga de det finns bara vi och dömer gärna med fördömer inte.

Children of Bantu Refugees by Barefoot In Florida

Ekonomisk utmaning

Om en lagstiftningsförändring träder i kraft, vilket möjliggör dessa barns, ungdomars och vuxnas återförening med sina nära i Katrineholm så är det i realiteten också en ekonomisk utmaning. Bara en skolplats kostar 89 000 kr/år, vilket för 306 barn ger 27,2 Mkr.

Vid familjeåterförening eller anhöriginvandring erhåller kommunen nu 40 tkr per år och barn tom 20 års ålder under en tvåårsperiod. Bidraget ges från Migrationsverket via Arbetsförmedlingen. Bidraget är riktat till språk och skolverksamhet. Kommunen får också sedvanliga skatteintäkter för alla som är folkbokförda den 1 november året innan budgetåret. Om en lagstiftningsförändring som möjliggör återförening träder i kraft måste Katrineholm få ett inledande ekonomiskt stöd tills dess skattesystemet räknar med dessa nya invånare.

U.S. Forces in Somalia - Department of Defense Joint Combat Camera Center DD-SD-00-01014 by expertinfantry

Katrineholm har idag en arbetslöshet på totalt 9,2% och en ungdomsarbetslöshet på 16,2%.

52%, 780 personer med försörjningsstöd i Katrineholm har utländsk bakgrund, det är en kostnad på ca 25 Mkr. Idag är hälften av de som kommer till katrineholm från ett annat land i egen försörjning efter 3,5 år. Med den nya etableringslagen så är integrationstiden istället två år.

Vilka förutsättningar finns då för självförsörjning?

Vår bostadssituation är problematisk, idag har vi i stort sett inga bostäder

Vi behöver hjälp både för underlätta för en bra integration och kunna ta ansvar för vård- skola- omsorg solidariskt för alla Katrineholmare.

Migrationsverkets generaldirektör meddelar efter mötet via mail att

Jag har informerat både Caroline Henjered (ansvarig chef för mottagningsverksamheten) och Jonas Lindgren (ansvarig chef för bland annat prövning av ansökningar om familjeåterförening) om vårt möte.

Precis som jag sa då vi träffades ligger det utanför våra befogenheter (och även möjligheter) att kunna bidra med ekonomiskt stöd , däremot samarbetar vi gärna i de frågor vi har inom vårt ansvarsområde.

Landshövdingen hjälper nu aktivt Katrineholm att etablera kontakt med regeringen.

Öppen dialog

Katrineholms Kuriren skrev igår med anledning av vårt besök Kommunen känner oro inför invandring. För ovanlighetens skull finns ingen möjlighet att kommentera nyheten. Chefredaktören förklarar det med att

Nivån på de kommentarer vi får när vi skriver om invandrarfrågor är övervägande på en skrämmande låg nivå.

Oftast anonyma generaliserande påhopp som är rasistiska och som i svepande formuleringar bland annat hetsar mot folkgrupp.

Jag kan hålla med dig att det inte gagnar yttrandefriheten att vi tvingas göra så här, men så länge som debatten inte kan skötas bättre kan vi inte ha den.

Förhoppningsvis ändras detta på sikt!

Sven Tegsveden citerar i en kommentar Voltaire

Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem

Det ligger så mycket i det.

Jag gillar och kämpar för öppenhet.

Jag tror att vi måste våga tala om problem på problemstadier, innan en lösning. Men även jag blir tveksam till diskussion just när det gäller invandring.

Varför?

Skulle logiken i diskussionen just när det gäller detta vara annorlunda än i andra frågor?

Ja, jag har också märkt att jag får okunstruktiva standardinlägg på just poster om invandring.

Ja, jag ser att vissa kommentarsfält inte är representativa för allmänhetens uppfattning.

Men jag vill ändå bjuda in till konstruktiv dialog.

Med förbehållet att kommentar inte får innehålla:

  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • olovliga våldsskildringar eller pornografi
  • uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • svordomar eller obscena ord
  • kommersiella budskap eller reklam

 

Så är Du välkommen med din synpunkt för dialog!

Dela:
  • secmaker

    Lätt att blanda sak och person i detta ämne.
    JA, vi ska följa humanitet och lag och dra vårt strå till stacken
    JA, en förutsättning är att de som kommer hit integreras i samhället
    NEJ, flyktingars mottagning och integration ska inte betalas via kommunalskatten eftersom det fördelar bördan ojämnt över  befolkningen
    NEJ, att komma från en annan kultur är ingen ursäkt för att bryta mot lagar eller snylta på välfärdssystem (i de individuella fall där missbruk förekommer) – svensk lag och etik gäller i Sverige
    JA, vi ska se människan, inte etniciteten

    • Jag kunde inte ha sagt det bättre själv

    • Sven Tegsveden

      Först en eloge till Mattias Jansson för att han – till skillnad från Kuriren – upplåter sin plats på webben för ett fritt åsiktsutbyte. Jag hoppas att det här sätter myror i huvudet på Kurirens chefredaktör när hon tvingas inse att Kuriren inte längre har monopol på åsiktsspridningen i Katrineholm.
       
      Bra inlägg av secmaker. Kloka synpunkter. Och – jag skulle vilja göra ett tillägg.
       
      Du skriver att flyktingars mottagning och integration inte ska betalas via kommunalskatten eftersom det fördelar bördan ojämnt över befolkningen. (Jag antar att du menar den svenska befolkningen och i praktiken Sveriges kommuner.) Ja, det håller jag med om.
       
      Sedan så finns det en annan börda som inte heller ska fördelas ojämt över  befolkningen (Sveriges kommuner).
       
      Tyvärr så är inte alla medborgare lika kloka och toleranta som secmaker. Vi ska inte sticka under stol med, att i det svenska samhället så finns det många som är emot invandring och flyktingmottagande. Vare sig vill eller inte, så skapar det här spänningar i samhället som är svåra att hantera. Det är också en börda. Speciellt för de som styr i kommunerna, och den bördan borde också fördelas rättvist över Sveriges kommuner.
       
      För att kunna göra en sådan rättvis fördelning av invandring och flyktingmottagande så är det viktigt att det finns tillgång till tillförlitlig statistik över i vilken omfattning varje kommun har tagit – och tar – sin del av ansvaret. En grundläggande princip borde vara, att ju fler invånare en kommun har, desto fler invandrare och flyktingar ska erbjudas plats, och tvärtom.

  • Jessica Sjogren

    Tack för ett mycket välskrivet inlägg i en mycket viktig fråga. Nog är den svår att diskutera alltid. Det är lätt att det man säger misstolkas. Som förälder känner jag spontant naturligtvis ett starkt JA för att familjer ska återförenas. Bara tanken på att MINA barn skulle vara på andra sidan jorden är outhärdlig. Kan inte föreställa mig hur det skulle vara och hur det är för alla dessa mammor, pappor och barn. Samtidigt blir jag så klart också orolig för hur det ska påverka den resursfördelning vi ställs inför i kommunen. Självklart borde det skjutas till extra resurser på regeringsnivå för att det ska vara rimligt. Jag är också bara människa och oroar mig för vad det ska innebära om mina barn får radikalt minskade resurser, större barngrupper i förskolan mm. I hjärtat är det självklart och enkelt, men svårare i realiteten.

  • selig

    Jag skulle gärna vilja kommentera…
    Jag låter bli…

    • …så du väljer att kommentera att du inte kommenterar. 
      Vad är syftet med det?

      • selig

        Ja, det kan man ju fundera över.
        Tror bestämt att du kommer fram till en slutsats, när du funderat. :-p

        • Öppenhet om icke-öppenhet väckar bara rädslor.

          Den som läser detta får mer än gärna ge sin syn, oaktat Thomas ställningstagande.

          • Kommunanställd

            Eller så ger Tomas uttryck för en utbredd tystnadens kultur i kommunen. Vi som har varit verksamma inom förvaltningen under många år vet vad som händer de som inte håller med majoriteten!
            Att du som överste chef inom organisationen tror på öppenhet är inte så märkvärdigt. Att de som jobbar under dig inte gör det borde du vara ödmjuk inför och göra något åt. Istället för att bara vifta bort med spydiga kommentarer att du minnsan tror på öppenhet!

          • selig

            Nu har vi verkligen lämnat ämnet, men jag kan inte låta bli.
            Jag håller i grunden helt med dig, men jag vill ändå försvara Mattias här (och det inte för att jag är rädd för repressalier om jag inte gör det 😉
            Jag VET att Mattias VERKLIGEN är förespråkare för öppenhet, även den öppenheten som kanske är obekväm. Däremot VET jag också att Mattias ibland är lite *äh-hm-öh* ”okritiskt” gentemot maktrukturella problem. (Det är dock lugnt eftersom Mattias säkerligen uppfattar mig som överkritisk och i det närmaste paranoid när det gäller maktstrukturer och möjlighet till missbruk)

            När det gäller ”spydiga kommentarer”, så uppfattade inte jag dem som spydiga. Ironiskt nog har Mattias och jag dock senaste imorse (!) haft en mailkonversation med anledning av att en tredje person trodde att vi var förbannade på varandra, på grundval av vår ”hårda” kommunikation. Det är kanske på grund av vår jargong som du uppfattade kommentarerna som spydiga.

            I själva verket skulle Mattias aldrig säga emot mig 😉

          • Vad vill du att jag ska göra?

  • Elin Selig

    Jag beundrar ditt sätt att se på öppenhet men tror dessvärre att den öppenhet du pratar om inte existerar. Inte i en kommun, inte inom ett företag, inte som anställd och definitivt inte som beroende av sin arbetsgivare.

    Det finns tydliga exempel, både i mitt eget liv (hos tidigare arbetsgivare) och hos människor jag omger mig med, där öppenhet eller att kunna säga vad man tycker, inte är ett alternativ.

    Replissalier av olika slag kommer drabba den som är öppen och obekväm (för det blir man om man är öppen med sin åsikt). Kanske får man inte behålla jobbet. Kanske blir man belagd med munkavel. Kanske stöter man sig med människor man jobbar med och får en betydligt mer ansträngd arbetsrelation.

    Öppenhet med sin åsikt innebär i många fall att drabbas av negativa sociala och/eller ekonomiska konsekvenser. Detta är något man måste räkna med när man väljer att uttrycka sin åsikt. Svaret blir för de allra flesta att det därför inte är värt att uttrycka sin åsikt. 

    Därför tror jag att den öppna debatten och den konstruktiva dialogen är långt borta från att existera i offentligheten.    

    • Jag får förstås respektera ditt val till tystnad. Jag tror som sagt på öppenhet.

      • Elin Selig

        Jag tror att du missförstår mig lite men uppskattar alltid respekt framför alternativen ;-).

        Jag är i detta läget inte tyst utan försöker snarare föra en debatt om att ”öppenhetsklimatet” du pratar om inte existerar för en stor del människor. Människor varav en hel del kan jobba, eller redan jobbar, ”under dig” i kommunen (t.ex. ”kommunanställd” ovan) men även andra anställda som är utelämnade till sin arbetsgivares välvilja. 

        Jag förstår att du är för öppenhet (och tycker att det är fantastiskt bra!) MEN jag anser att du behöver ha förståelse för att öppenheten tas emot på olika sätt beroende på om man är ”en vanligt dödlig anställd” gentemot om man är kommunchef. Innan dess kommer du aldrig kunna ha en öppen och offentlig dialog med anställda eftersom de inte kan säga vad de vill pga att du står högre i rang (samma gäller för det öppna offentliga samtalet i stort). Risken är helt enkelt stor att människor ”bara” säger vad du vill höra. 

        • selig

          Mattias, lyssna nu på vad Elin har att säga 😉

        • Jag försår det. Vad kan jag göra?

  • Kennethmalmbie

    Mycket bra inlägg Elin Selig och Jessica Sjögren! 

  • Jag tycker att ”med mångkulturen är vi större” var väl sammanfattat. Integrationen berör alla. Mänskliga möten, där vi samspelar och är öppna för att påverkas av varandra. Kopplat till tidigare inlägg är min reflektion hur jag kan bidra för att förändra den kultur bla Elin refererar till? Ditt initiativ bidrar till en gemensam dialog utifrån fakta där fördomar och föreställningar också kan mötas. Bra!

    • selig

      Personligen skulle jag nog ifrågasätta hur mycket ”fakta” som det egentligen är i ”fakta”. Självklart, vi kan diskutera kostnader för anhöriginvandring av 300 personer. Kostnader är siffror, svart på vitt, fakta.
      Men urvalet av dessa fakta är subjektivt. Vi kan lika gärna diskutera rimligheten i att fortsätta bedriva äldreboenden, endast baserad på fakta hur mycket en pensioner kostar samhället. Vi kan lika gärna diskutera frågan hur många nya svenskar (och i det här fallet menar jag nyfödda svenskar) som är självförsörjande efter 3,5 år. Är verkligen 50% av alla 3,5åringar ekonomiskt lönsamma?
      Orimligheten av mitt ”faktaurval” kanske kan förtydliga vad jag menar? Även om vi ”på pappret” diskuterar ”fakta”, så diskuterar vi i själva verket inget annat än värderingar. Fakta är endast en chimär för att dölja det.

      • Härligt att du snor min formulering om integrationstiden Thomas, eller är det du som lärt mig den 🙂
        Bra perspektiv om kostnader, allt är val om den totala budgeten är densamma. Det vi vill i detta är en ettårig kompensation från staten för att på det sättet öka ”kakan” för att inte behöva den diskussionen grupp mot grupp.

        • selig

          …genom att föra diskussionen just grupp mot grupp samt genom formeln ”den ena gruppen=kostnader”???
          Jag ifrågasätter inte dina motiv och jag vet att du har en mycket positiv och inkluderande människosyn. Men du tappade mig vid den tankevurpan 😉

          • Vi tillhör alla olika grupper och i ett kommunalekonomiskt perspektiv så kostar olika tjänster olika mycket. Hela vårt kostnadsutjämningssystem bygger på det. Mest betalt får kommunen för en man över 95 år för att ta ett exempel.

          • selig

            Vilket innebär att…?
            Sorry, förstår verkligen inte relevansen. Lust att utveckla?

          • Okej, då backar vi. Vilken är din fråga?

          • selig

            Ungefär såhär: med det beaktansvärda syftet att inte ställa olika grupper av människor mot varandra gör du felet att ställa just dessa olika grupper mot varandra – du gör det bara på ett indirekt sätt. Titta bara till hyllningskörerna som det här initiativet har framkallat hos en viss politisk grupp som jag verkligen vet att varken du eller jag sympatiserar särskilt mycket med.
            Syftet var säkerligen nobelt, resultaten däremot förutsägbara.

          • Jag har det övergripande tjänstemanna-ansvaret för en verksamhet som omsätter två miljarder kronor per år. Att inte förutsäga kostnader och intäkter vore nästintill tjänstefel. I kommunen så har det mesta en prislapp.
            När du går in genom dörrarna till sportcentrum kostar du 27:-En skolplats kostar 89000:-En plats i särskilt boende kostar …:-En genomsnittlig anställd kostar 400 000:-Hela inkomst och kostnadsutjämningssystemet tillika vår budgetering utgår från sk standardkostnader för olika grupper av individer. Att inte tala om det just när det gäller nyanlända bara för att det är en känsligare fråga tycker jag vore fegt.Sen kan jag förstå det ädla och riktiga i att inte vilja sätta kronor och ören på människor, men det är inte realistiskt i en kommunal budgetering.Sedan är min absoluta uppfattning att mångfald faktiskt GER mer än det kostar, varför vi bara begär ett kortsiktigt bidrag för att underlätta bra förutsättningar för ömsesidig integration.

        • selig

          Mattias, jag skriver under ALLT du skriver i din senaste kommentar. Vilket dock innebär att jag också inser att vi pratar förbi varandra och jag uppenbarligen inte lyckats förmedla det jag egentligen menar.
          Jag kontemplerar lite över hur jag kan göra mig bättre förstådd och återkommer 😉

  • Gäst

    ”Vill ni inte ha dem här? Nej, egentligen inte!” Dahla vill inte ha dom här. Perfekt att vi kan ställa barnkonventionen mot lite större dagisgrupper, klaga över vad invandringen kostar och samtidigt kalla oss för solidariska. Dahla fortsätter med sina populistiska utspel!!

  • Kennethmalmbie

    Härligt Kommunanställd! Det kanske börjar röra på sig i ledet!

  • Kennethmalmbie

    Integrationspolitiken ställer två grundfrågor: Attityder och
    ekonomi. Vilka attityder har ”vi” svenskar gentemot invandrares attityder och
    vice versa, och vilka ekonomiska förutsättningar finns det för att på ett
    humant vis ta emot nysvenskar. Min uppfattning är – och den är
    erfarenhetsbaserad – att det finns ett vält utbrett missnöje med svensk
    integrationspolitik, både hos ”rotade” svenskar och hos de som kommer hit. Då
    det gäller attityder har inte svensk politik lyckats definiera förutsättningarna
    för vad som ska gälla i vårt samhälle! Man har med en papegojas envishet endast
    upprepat ”att mångkultur är bra!”. Men VAD innebär mångkultur? Och HUR många
    kulturer ryms inom det svenska samhället? Och VILKEN roll spelar olika religioner?
    DET har få velat diskutera!

    Idag kommer invandrare hit för att spendera upp till fyra år
    på flyktingförläggning! FYRA år i ovisshet! Det finns ingen mening med (anser
    de) att lära sig språket när man inte vet om man får stanna. Hur påverkar det
    en människa att spendera fyra år i ovisshet och vilken uppfattning får DE om
    det svenska samhället?

    När de sedan ska bosätta sig i någon kommun då hamnar de
    bland alla andra nysvenskar och/eller andra på samhällets bottennivå! De segregeras
    – eftersom att de som har det bra INTE vill ha dem i sin närvaro! I sin vardag
    upplever de splittringen mellan svenskar och sig själva. ”Vi” svenskar upplever
    också splittringen men undertrycks att uttrycka den! Förutom i ”smyg”. DÄR
    frodas rasismen!

    Ekonomiskt måste man se till vad som är försvarbart! Var går
    gränsen? Det finns miljarder nödlidande människor i världen! Är det Sveriges
    ansvar att ta hand om alla? Naturligtvis inte! Det finns andra alternativ. Att
    hjälpa på plats t.ex. Men även här har girigheten slagit rot och
    hjälporganisationer har funnit en arena att sko sig på andras olycka. VARFÖR
    bedriver inte västvärlden ett mer ihärdigt arbete för att hjälpa behövande på
    plats?

    Summa summarum: Svensken generellt är trött på förd
    integrationspolitik. Nysvenskar är missnöjda med det svenska samhället. De som
    försvarar invandringspolitiken är generellt de som inte ser sig ”drabbade” av
    den. Svensk ekonomi dignar under den börda som invandringen kostar! Splittring,
    splittring, splittring!

    • Så, utifrån din bild – vad kan du, jag och andra göra för att det ska bli bra för alla.

      • Kennethmalmbie

        1.       1. Attityder: Människor ÄR olika! Kulturer ÄR
        olika! Religioner ÄR olika! För att fungera tillsammans behövs ETT regelverk och
        EN uppsättning normer som gäller för ALLA! I snömosets paradis tror vi att
        tiden löser alla problem och att allt blir frid och fröjd – av sig självt – i
        sinom tid. Det gör det INTE! Istället ställs vi mot varandra, där den starkaste
        människan, kulturen, religionen segrar.

        2.      2.  Ekonomi: PRIORITERINGAR! Finns inte pengarna att
        hjälpa ALLA får man hjälpa dem man kan och därigenom ge förutsättningar för
        fler att hjälpa (ringar på vattnet).

        3.       3. Hur mycket är du villig att bidra med? 

        • 1. Håller inte med dig. Problemet för Sverige idag är att vi generellt tror oss om för mycket varför vår utveckling kommer att stagnera. Att släppa in det nya är en förutsättning för vår utveckling.

          2. Absolut om det inte finns pengar till alla ska de med störst behov ha först

          3. Allt jag kan

          • Kennethmalmbie

            Hej igen Mattias,
            Vad menar du med ””vi generellt tror oss om för mycket varför vår utveckling kommer att stagnera”. Utveckla tack!
            ”Allt jag kan”: Inkluderar det att du är beredd att efterskänka dina tillgångar/lön för bättre behövande?

          • All utveckling bygger på förmågan att ta in och berikas av andra.

            Ja, jag skänker pengar till välgörenhet.

  • selig

    Kenneth: det verkar som om vi är för långt ifrån varanda för att en diskussion mellan dig och mig om själva migrationsfrågan skulle leda någonstans. Vi får ta den vid ett annat tillfälle. Däremot en kort kommentar till frågan varför västvärlden inte bidrar mer för att lösa problem ”på plats ”
    Med min politiska bakgrund är svaret enkelt: vårt kapitalistiska feudalsystem behöver vasaller. Utan dessa skulle ”vi” inte kunna bibehålla vår ekonomiska hegemoni. Av samma anledning (men på mindre global nivå) behöver vi även stora inkomstskillnader, en ganska så hög arbetslöshet och såklart indelningen mellan svenskar och invandrare.
    Lätt som en plätt 😉

    • Kennethmalmbie

      Utveckla tack! På ett begripligt språk!

      • selig

        Jag la in ett svar till Kenneth som dock inte dök upp som svar utan som dubbelt. Eftersom jag inte kan radera men redigera mina inlägg, ersatte jag det med texten ovan, dvs önskemålet att du plockar bort just inlägget som innehåller önskemålet att plocka bort inlägget 🙂

        • Kennethmalmbie

          Mitt fel! Utvecklöa gärna dina tankegångar.

  • Kennethmalmbie

    ???

  • Kennethmalmbie

    Selig: Ditt svar har INTE lämnat etern!

  • Sofia A

    Mitt förslag: 
    Ge varje arbetslös ungdom som inte går i skolan en anställning på ett äldreboende, dagis, parkförvaltningen eller annat. Oavsett språkkunskaper och oavsett grundskola/gymnasiebetyg. Sätt en maxgräns för en outbildad ungdom per arbetsplats, ge dem en något (några tusenlappar) lägre lön än ingångslönen för en undersköterska/barnskötare, eller vad nu den lägsta lönen är för någon som har den lägsta nivån av utbildning är (finns outbildad personal ge dem samma ingångslön som dessa). Budgetera för detta, utan att dra ner oskäligt mycket på övrig bemanning (dvs. använd inte åtgärden som ett sätt att byta utbildad personal mot outbildad). Erbjud dem möjlighet till fortbildning till undersköterska/barnsköterska/parkskötare eller annat.  Om behov finnes utse en kontaktperson på arbetsplatsen som peppar och ser till att ungdomen kommer upp på morgonen, som ungdomen kan diskutera vad som händer på jobbet med etc. 

    Jag blir alltid ledsen när kommunala företrädare diskuterar ungdomsarbetslöshet utan att se det faktum att de själva är den största arbetsgivaren i kommunen som en möjlig lösning.

    med vänlig hälsning
    Sofia

    • Hej Sofia
      Vi har precis dragit igång ett projekt där vi gör precis det. 100 personer som idag har försörjningsstöd kommer att få sexmånadersanställning i kommunen på 75%.

  • anderslindh.wordpress.com

    Jag lovade för flera dagar sedan att aktivt ta del i debatten i frågan, Om inte av annat skäl än att hindra ”ev troll” att ta plats i debatten. Det tog mig en stund en att hitta tillbaka (4 dagars debatt och ett antal sidor skollande och läsande senare). Skall försöka att uppfylla dom krav som finns för debatten i denna fråga;

    förtal, personliga angrepp eller förolämpningarhets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserierolovliga våldsskildringar eller pornografiuppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhetolovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat materialsvordomar eller obscena ordkommersiella budskap eller reklam

    Mitt huvudskäl att kommentera är att jag tycker att frågan är viktig, inget annat!

    När jag nu läst din artikel Mattias och oxå följt debatten,tycker jag att dialogen handlar lite för mycket om beskrivningar av politiska system och principer. Begreppet intergration borde vi lyfta ur vårt ordförråd. Vi fokuserar allt för mycket på olikaheter, när fokus i arbete borde ligga på likheter.

    Hur skulle vi som då inte måste integreras uppleva att tvingas till att leva separerat från vår familj. Hur skulle vi uppleva den vanmakt man skulle känna om man inte kunde påverka sin egen situation beroende på politiska, klimatmässiga eller ekonomiska förutsättningar som vi inte kan råda över?

    Nej, om vi idag bestämmer oss för att allt vi gör i dessa frågor skall präglas av;

    Empati, långsiktighet, hållbarhet och fokus på likheter. Kommer vi att hitta dom lösningar som är bäst. Jag blundar inte för utmaningarna och vill inte betrakta utmaningen ur ett socialromatiskt perspektiv.

    Men om man nu saknar medel för denna typ av arbete, kanske man kan jobba lite med omfördelning av medel.

    Varför inte börja med att bygga färre rondeller med EU-medel, och fokusera på dom större problemen. Det tycker jag inte är politk utan långsiktig hållbar samhällsutveckling, med mångfald i fokus.

    Då utgår jag från att några av mina barnbarn kommer att vara ”utvandrare” och kanske måste prata både mandarin och spanska på jobbet.

  • Olle Bergendahl

    Hej Mattias Jansson. Bra att du uppmuntrar till en öppen och demokratisk dialog. Jag har några synpunkter till artikeln och dina kommentarer som jag tycker det vore intressant om du kan svara på. Jag har följt dina regler för kommentarer så jag förutsätter att det jag skriver inte kommer att bli borttaget.  

    Du skriver att ”de med störst behov ska ha först”. Vad menar du med det och hur hänger det samman med den invandringspolitik vi bedriver idag? 

    I artikeln ovan står det att det att det att 300 vuxna och 90 stycken barn från Somalia väntar på att få komma till Katrineholm. Det står också att Somalierna inte har korrekta ID-handlingar pga. ett samhälle i upplösning. Jag har via pålitliga förstahandskällor hört att folk betalar 50 000kr – 100 000kr per person för falska pass, flygbiljetter, osv. Det är alltså endast de rika människorna som har råd att komma hit. Är det verkligen dessa människor som har ”störst behov”? Borde vi inte hjälpa de fattigaste och mest utsatta människorna istället? T.ex. sådana människor som svälter ihjäl i sina hemländer för att de inte har pengarna som krävs för att ta sig till Sverige… 

    Vidare skriver du ”… det är en positiv kraft i vårt samhälle och vi tror på mångfaldens dynamik” och ”all utveckling bygger på förmågan att ta in och berikas av andra”. Har du några konkreta exempel på denna positiva kraft? Vad har du att säga om statistiken nedan? Enligt SCB och socialtjänsten kostar en utrikesfödd i Katrineholm snitt 10,8ggr så mycket i ekonomiskt bistånd som en inrikesfödd. På vilket sätt är det berikande? 

    http://affes.files.wordpress.com/2011/03/ek_bist_katrineholm1.jpg?w=557&h=977

    Och tillsist, är inte bilderna i artikeln lite missvisande? Om det är ”ensamkommande flyktingbarn” du visar bilder på, varför använder du inte bilder som bättre överensstämmer med verkligheten? Mig veterligen görs det inga åldersbestämningar i Sverige, men det görs t.ex. i Norge. Undersökningarna visar att 92,3% av de ensamkommande flyktingbarnen ljög om sin ålder och i själva verket var äldre än vad de hade uppgivit (artikeln länkad nedan).

    Några mer verklighetsförankrade bilder kanske vore dessa? (En googling på orden ”ensamkommande flyktingbarn” resulterar bland annat i dessa bilder):

     http://petterssons.bloggsida.se/files/2010/10/flyktingbarn1.jpg

    http://sv.metapedia.org/m/images/2/25/Ensamkommande_flyktingbarn_Australien.jpg

    Den norska artikeln: http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=552786

    • Hej
      För all kommunal verksamhet gäller att vi prioriterar de med mest behov först.

      Jag håller med dig om att det är ett problem att vi inte är mer aktiva att bjuda in och skapa system som gör det möjligt att komma till Europa utan att skuldsätta sig till människosmugglare. De som nu ska komma har anhöriga i Katrineholm.

      Angående mångfald så tror jag att det ett samhälle eller för all del vilken grupp som helst som inte får in nya influenser stagnerar.

      Detta är inte ensamkommande flyktingbarn, utan personer med anhöriga boende i Katrineholm.

      • Olle Bergendahl

        Okej, men varför prioriteras inte de fattiga människorna som är kvar i Somalia? Det är troligtvis över- och medelklassen som kommer hit nu. Dessutom är det mycket, mycket dyrare att ”hjälpa” människor här i Sverige än t.ex. direkt i Somalia.

        Jag kan till viss del hålla med dig om att ett samhälle som inte får in nya influenser stagnerar. Men vad har det med invandring att göra egentligen? Den amerikanska kulturen är troligtvis den kultur som vi inspireras mest av, när det gäller t.ex. film, musik, kläder, mat, TV, osv. Men hur många amerikaner bor det egentligen i Sverige? Poängen är att man inte behöver invandring för att inspireras av andra kulturer. Annars kan man ju alltid kolla på Japan, ett land med ca 1-2% invandrare men som knappast ”stagnerar”. Tvärtom är det ett mycket framgångsrikt och högteknologiskt land. 

        • Jag får citerade en DN-artikel jag läste häromdagen http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-av-fem-flyktingar-hamnar-inte-i-vast
          Just nu befinner sig 917.000 somaliska flyktingar i grannländerna Kenya och Etiopien, som är hårt drabbade av den senaste östafrikanska svältkatastrofen. Kvar i Somalia finns 1,4 miljoner internflyktingar, som ofta saknar tillgång till mat och vatten. När situationen i Somalia har varit som värst under det senaste året har 10 000 flyktingar anlänt till Kenya varje månad. Det är nästan lika många som de sammanlagt 14 350 somalier som lyckades ta sig till Europa för att söka asyl under hela 2010.Så absolut – det finns oerhört mycket att vinna på att öppna upp för fler.

          Amerika är väl ännu tydligare än Sverige byggt av de som invandrat?

  • Olle Bergendahl

    … och en kort kommentar till Selig:

    Du skriver att urvalet av fakta är subjektivt och att man lika gärna kan diskutera kostnaderna för en svensk pensionär. Givetvis kan man välja att göra det men jag tycker inte riktigt att det hör till ämnet. En svensk pensionär (eller student, arbetslös, handikappad, välj vad du vill) är svensk och har rätt att försörjas av svenska skattemedel. På samma sätt som att en japansk pensionär ska försörjas av japanska skattemedel eller att en fransk student ska försörjas av franska skattemedel. 

    Jag anser inte att vi svenskar har någon direkt ”skyldighet” att försörja människor från andra länder. (Om personer ska försörjas så ska det vara till de personer som behöver mest hjälp, och på ett sätt som gör att vi kan hjälpa så många som möjligt. Jag antar att diskussionen kommer att glida in på det senare…). På samma sätt räknar inte jag med att bli försörjd i Japan när jag blir pensionär eller att jag ska få studera gratis om jag flyttar till USA. 

    Just av den anledningen tycker jag faktiskt att det är rimligt att man, som du uttrycker det, ”ställer grupper mot varandra”. I någon mening är det vi svenskar som äger och bestämmer över Sverige. Jag blir inte arg på Japan om jag inte blir försörjd av deras skattemedel och jag blir inte arg på Finland om regeringen där väljer att minska på flyktingmottagandet. Sverige har rätt att bestämma över sig själva och om det innebär att ”ställa grupper mot varandra” – fine. 

    • Vad och vem är svensk menar du?

      • Olle Bergendahl

        Det beror väl på vilken definition man väljer. Vissa anser att alla personer som har svenskt medborgarskap är svenskar.  Där håller jag dock inte riktigt med. Andra definitioner är t.ex.  en person som är född i Sverige och har två svenskfödda föräldrar, eller en person som själv ser sig som svensk och som av andra svenskar ses som svensk, eller helt enkelt en ”etniskt svensk”. Om man väljer den sistnämnda definitionen så kan en somalier inte bli svensk, på samma sätt som att jag inte blir somalie om jag flyttar till Somalia. 

        • I min värld skulle det vara väldigt märkligt att välja någon annan gräns än att den som är Svensk medborgare är svensk.

  • Pingback: Välkommen människa – om integration | Mattias Jansson()