Årligen kommer ett antal barn, ungdomar och vuxna till Sverige för att söka asyl. Alla som söker uppehållstillstånd från utlandet på grund av anknytning till en person som är bosatt i Sverige måste, oavsett nationalitet, klarlägga sin identitet för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.
I Somalia väntar drygt 300 barn och ungdomar och 90 vuxna. De kan pga. ett samhälle i upplösning inte få korrekta handlingar för inresetillstånd till Sverige för att återförenas med anhöriga i Katrineholm.
Enligt en överenskommelse på riksnivå kommer en lagstiftningsförändring för att underlätta migrationen för dessa unga och vuxna att träda ikraft den första juli 2012.
Vi träffade därför tf generaldirektören på Migrationsverket och Landshövdingen i måndags.
Östnytt rapporterar här om frågan och vårt möte.
Humanitär invandring
- Flyktningar till Katrineholm
Katrineholm har i alla år på ett solidariskt sätt tagit emot många människor som är i behov av hjälp. Det är en postiv kraft i vårt samhälle och vi tror på mångfaldens dynamik.
Det är angeläget att hantera de utmaningar som finns med migrationen men också att se de möjligheter som finns. För att motverka familjeseparation där barn är inblandade är det vårt gemensamma solidariska ansvar att ta emot och välkomna dessa unga och vuxna på ett bra sätt till Katrineholm. För oss är det en självklarhet att familjer ska förenas.
Vi har många insatser för att främja en god integration, bland annat
- Flexibel SFI med löpande antagning och läs- och skrivenhet
- Interkulturella enheten
- Analfabet-klasser
- Lärarutbildning – språkets roll
- Ändrade upptagningsområden
- Nytt resursfördelningssystem
- Samhällorientering
- Yrkesutbildningar inom t ex vård, lokalvård, lager
- Språkkafé i samarbete med kommunens bibliotek ”Ängeln”
- Matlagningskurser, samarbete FogelstadAkademins, Teater K”, kulturskolan mfl
Min syn på integration är att det är en ömsesidig förändringsprocess i ett samhälle. Jag gillar mångkultur – för att tillsammans är vi större, jag anser att det finns inga de det finns bara vi och dömer gärna med fördömer inte.
Ekonomisk utmaning
Om en lagstiftningsförändring träder i kraft, vilket möjliggör dessa barns, ungdomars och vuxnas återförening med sina nära i Katrineholm så är det i realiteten också en ekonomisk utmaning. Bara en skolplats kostar 89 000 kr/år, vilket för 306 barn ger 27,2 Mkr.
Vid familjeåterförening eller anhöriginvandring erhåller kommunen nu 40 tkr per år och barn tom 20 års ålder under en tvåårsperiod. Bidraget ges från Migrationsverket via Arbetsförmedlingen. Bidraget är riktat till språk och skolverksamhet. Kommunen får också sedvanliga skatteintäkter för alla som är folkbokförda den 1 november året innan budgetåret. Om en lagstiftningsförändring som möjliggör återförening träder i kraft måste Katrineholm få ett inledande ekonomiskt stöd tills dess skattesystemet räknar med dessa nya invånare.
Katrineholm har idag en arbetslöshet på totalt 9,2% och en ungdomsarbetslöshet på 16,2%.
52%, 780 personer med försörjningsstöd i Katrineholm har utländsk bakgrund, det är en kostnad på ca 25 Mkr. Idag är hälften av de som kommer till katrineholm från ett annat land i egen försörjning efter 3,5 år. Med den nya etableringslagen så är integrationstiden istället två år.
Vilka förutsättningar finns då för självförsörjning?
Vår bostadssituation är problematisk, idag har vi i stort sett inga bostäder
Vi behöver hjälp både för underlätta för en bra integration och kunna ta ansvar för vård- skola- omsorg solidariskt för alla Katrineholmare.
Migrationsverkets generaldirektör meddelar efter mötet via mail att
Jag har informerat både Caroline Henjered (ansvarig chef för mottagningsverksamheten) och Jonas Lindgren (ansvarig chef för bland annat prövning av ansökningar om familjeåterförening) om vårt möte.
Precis som jag sa då vi träffades ligger det utanför våra befogenheter (och även möjligheter) att kunna bidra med ekonomiskt stöd , däremot samarbetar vi gärna i de frågor vi har inom vårt ansvarsområde.
Landshövdingen hjälper nu aktivt Katrineholm att etablera kontakt med regeringen.
Öppen dialog
Katrineholms Kuriren skrev igår med anledning av vårt besök Kommunen känner oro inför invandring. För ovanlighetens skull finns ingen möjlighet att kommentera nyheten. Chefredaktören förklarar det med att
Nivån på de kommentarer vi får när vi skriver om invandrarfrågor är övervägande på en skrämmande låg nivå.
Oftast anonyma generaliserande påhopp som är rasistiska och som i svepande formuleringar bland annat hetsar mot folkgrupp.
Jag kan hålla med dig att det inte gagnar yttrandefriheten att vi tvingas göra så här, men så länge som debatten inte kan skötas bättre kan vi inte ha den.
Förhoppningsvis ändras detta på sikt!
Sven Tegsveden citerar i en kommentar Voltaire
Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem
Det ligger så mycket i det.
Jag gillar och kämpar för öppenhet.
Jag tror att vi måste våga tala om problem på problemstadier, innan en lösning. Men även jag blir tveksam till diskussion just när det gäller invandring.
Varför?
Skulle logiken i diskussionen just när det gäller detta vara annorlunda än i andra frågor?
Ja, jag har också märkt att jag får okunstruktiva standardinlägg på just poster om invandring.
Ja, jag ser att vissa kommentarsfält inte är representativa för allmänhetens uppfattning.
Men jag vill ändå bjuda in till konstruktiv dialog.
Med förbehållet att kommentar inte får innehålla:
- förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
- hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
- olovliga våldsskildringar eller pornografi
- uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet
- olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
- svordomar eller obscena ord
- kommersiella budskap eller reklam
Så är Du välkommen med din synpunkt för dialog!