Om man tar del av samhällsdebatten i Katrineholm kan man lätt få intrycket att kommunen sparar in på sina skolor. Så är inte fallet.
Senast debatten blossade upp ordentligt var i februari då jag förklarade bakgrunden i Anpassning innebär varsel av 80 medarbetare, läs gärna det inlägget.
Det som händer i Katrineholm nu är att det blir färre barn och elever i våra verksamheter och vi har tidigare inte mäktat med att anpassa antalet anställda till färre elever på ett klokt och förutseende sätt. Totalt antal årsarbetare (visstid och tillsvidare) har de senaste åren utvecklats enligt nedan.
- Februari 2010 = 1216 st
- Februari 2011 = 1234 st
- Februari 2012 = 1212 st
Svaret på den kortfattade frågan om Katrineholm sparar i sina skolor är nej. Kostnaden per barn och ungdom i våra verksamheter ändras inte.
Jag blev bland annat själv varse engagemanget i frågan då min tandläkare efter ha lagt en bedövning inför rotfyllning igår ifrågasatte förslaget att flytta Nävertorps 4-6 verksamhet där hennes son går. På två dagar har facebook-gruppen Nu får det fanimej va nog!! 1200 medlemmar.
Katrineholm satsar mycket på sina skolor. De granskningar vi gjort av verksamheten pekar snarare på att vi lägger för mycket pengar. Verksamheten skulle kunna spara 60 miljoner kronor om den fungerande optimalt och ändock ge våra elever en bättre undervisning och verksamhet.
Öppna jämförelser grundskolan som kom i onsdags visar bl.a. att
- En genomsnittlig kostnad i riket per elev och år är 80 500 kronor. I Katrineholm är kostnaden drygt 6000 kr högre. Detta är extremt högt och kan inte förklaras med att underlaget skulle se annorlunda ut hos oss.
I Katrineholm fördelas pengar alltid ut till alla skolor i en så kallad resursfördelningsmodell där varje barn genererar en viss peng, lika för alla på gruppnivå. Till nästa år minskar antalet elever i skolorna vilket ger 14,8 miljoner mindre i kostnader. Det förslag till planeringsdirektiv som nu finns anger att hälften av den summan behålls för att kompensera om det kommer fler barn under året. Resterade 7,4 miljoner kronor kompenserar för minskade skatteintäkter pga konjunkturen i landet och ges till andra verksamheter i kommunen.
- Vi har en mycket hög lärartäthet. I Katrineholm är det 11 elever per lärare. Detta är högst i Sörmland där medel är 12,7 elever per lärare.
Katrineholms tätort får minst två nya skolenheter till hösten vilket gör det svårt att ha all verksamhet och skolor kvar utan enorma omprioriteringar som enligt forskningen inte ger en bättre skola åt våra barn.
Skolan i Katrineholm har problem, men det handlar inte om ekonomiska resurser. Det vore oansvarigt av oss att lägga in mer pengar med denna vetskap och låta andra andra verksamheter ta smällen. Kommunal verksamhet handlar om prioriteringar mellan verksamheter. Nästan 90 procent (87 procent) av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg.
Låt oss sluta fokusera på det egentliga problemet och fokusera på att tillsammans få verksamheten att fungera bättre.
Det måste vi göra tillsammans.