Till internet-hataren som inte lyssnar

Malte Persson skriver i veckans Fokus – Jag hatar internet.

Jag! Förstår det som att du Malte bestämt dig efter att ha varit mycket digitalt aktiv. Du har bestämt dig för att du inte gillar kommentarer. Du uppfattar internet som ett ställe där du blir missförstådd. På internet får du ta emot hånande kritik som gör ont. Du vill inte veta veta vad andra tycker om dig, i alla fall inte om det uttrycks på webben. Kanske har du andra nätverk där du får feedback, det framgår inte. Du tycker hur som helst inte att de som vill kommunicera med dig på nätet tillför dig något. Du är helt enkelt klokare om du får vara ifred. Du behöver inte den input:en. Din integritet är viktigare än din input. Ja, eftersom du helst bara får betalt för dina verk utan att de publiceras så skriver du ju bara till dig själv.

Malte! Du vill inte lyssna på mig. Du vill avsiktligt inte göra det pga av att jag väljer att möta dig digitalt. Men vet du, eftersom vi inte känner varandra så har jag ingen annan arena. Om du skulle ha valt att lyssna att lyssna på mig så skulle jag vilja säga till dig att jag tror just att det är i balansen mellan att ge och att som vi som människor känner balans. Om du inte vill ge, utan helst hålla saker för dig själv så förstår jag att du inte vill få av andra. Problemet med det delar vi. När du väljer att inte lyssna på mig så blir jag mindre intresserad av att lyssna på dig. När du inte lyssnar på mig så får du inte möjligheten att bedöma om jag faktiskt har något att ge dig. Den som inte vill lyssna missförstår lätt och blir lätt missförstådd.

Alla! Har ett ansvar att försöka berika sin omvärld och ta intryck, tycker jag. Det är grunden för vårt fria, demokratiska samhälle som bygger på det gemensammas samhandling. Problemet med den offentliga debatten idag, allra tydligast på internet är att det finns en skevhet i vilka som deltar.

Du! har ett ett ansvar att hjälpa Malte och alla andra som känner sig brända av den digitala debatten. När du gör det så kanske Malte kommer att börja våga lyssna och när han gör det så kommer han att bli ännu klokare än vad han är just nu.

Du som läser detta kommer med en procents säkerhet att välja att ge uttryck för vad du tycker.

Det räcker inte!

Dela:
  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef)()

  • Pingback: Katrineholmsbloggar (@KHOLMbloggar)()

  • Krister Wistbacka

    Det är jobbigt att vaska guld ur avloppsdiken!

    • Så vad kan du göra för att avloppsdikena blir renare och guldigare?

  • Pingback: Mattias Jansson (@Kommunchef)()

  • Sofia

    Jag tycker att ni båda har en poäng. Jag håller med Malte om att man kan vilja skriva även om man inte orkar ta emot all negativ feedback som florerar på internet, eller inte vill sitta och diskutera sin text med mer eller mindre initierade tyckare. Det är upp till var och en att bedöma vad man orkar med eller tycker är givande att ta del av, och bara för att man är skribent har man inte en skyldighet att försvara, förklara eller överhuvudtaget bemöta folk angående sin text. Att hävda att det finns en sådan skyldighet (vilket jag i och för sig inte uppfattar att du gör, men vad t.ex. en lite mer radikal piratpartist skulle kunna hävda angående tidnignarnas kommentarsfält) skulle vara att inskränka yttrandefriheten.

    Sen anser jag att du har en poäng i att man förlorar input och en möjlighet till vidareutveckling, samt eventuellt inflytande och intresse hos sin läsarkrets. Mot det första ledet av detta kan man ställa det faktum att man kan diskutera och utvecklas på andra ställen än internet. Att säga att alla utvecklas av att behöva möta sina kritiker i debatt, och kanske framförallt att hävda att detta är den viktigaste input-faktorn för en skribent, är dessutom att anta att alla som skriver är likadana och utvecklas av samma saker, och det är nog att förenkla lite väl mycket. Vad gäller det andra ledet så tror jag att det finns kvar personer som jag, som sällan kommenterar men läser mycket, och som i normalfallet inte är så värst intresserad av tvåvägskomunikation. I de fall de önskar att det funnes tvåvägskommunikation kanske de själva skriver en text om texten och diskutera med andra någon annanstans (här, i ditt kommentatorsfällt till exempel), och detta är ett acceptabelt upplägg för dem. Så har det trots allt fungerat väldigt länge med traditionella medier.

    Sammanfattningsvis: jag tycker att den ökande interaktiviteten i grunden är något bra, bland annat på grund av demokratiaspekter och utvecklingsmöjligheter för både skribenter och kommentatorer, men anser att man som skribent faktiskt har rätt i att inte vilja ta del av den, oavsett om man är en professionell skribent eller driver en blogg.

    • Jag håller med dig och ville, som du är inne på visa vad som jag menar att man kan gå miste om.
      Yttrandefrihet är också frihet att inte yttra sig, bra där!
      Sen är det ju en synnerligen filosofisk fråga huruvida man finns i relation till andra eller sig själv. Jag tror ju att det är nödvändigt att spegla sig i andra.

      Du har berikat mig – tack!