Välfärdens framgång ligger inte i kontroll utan i din kompetens

2 of 52 by Sebastian AnthonyDen kommunala verksamheten blir alltmer pressad mellan lagstiftarens krav – kontroll och medborgarnas vilja och inflytande. Fenomen kan betecknas som att den lokala rådigheten minskar.

Allt ska bli bättre genom att fler kontrollmyndigheter ges fler och mer befogenheter att intervenera i kommunal verksamhet. Svaret på misskötsel är mer kontroll av handling.

Problemet är att vår verksamhet drivs primärt av hjärnor, inte av händer. Att döma av och kontrollera handling skickar helt fel signaler. Kvalificerade tjänster inom vård- skola- omsorg kräver självtänkande kreativa anställda som har ett inre driv att bedriva en kvalitativ bra verksamhet i det som uppstår.

Idag läste jag Henrik Bergrens krönika i DN om det faktum att nu senast efter Caremaskandalen har kraven på skärpt granskning av privata välfärdsleverantörer haglat från alla håll. Henrik menar, och jag instämmer att så fort vi har att göra med mer sammansatta mänskliga verksamheter är det meningslöst – och ofta destruktivt – att utgå från kvantitativa mått.

Ni kan ju själva prova hemma genom att oavbrutet fråga er partner om hon eller han älskar er – hur stor kärleken än var från början lär den ha naggats i kanten efter ett par veckor.

Därför att kärleken kommer inifrån. Det som kommer inifrån går inte att kvantifiera. Går relationer överhuvudtaget att mäta?

Men det finns ett ännu värre problem. Överdriven utvärdering kan ha rent negativa effekter på kvaliteten. Alltför omfattande extern kontroll riskerar att underminera känslan av personligt ansvar.

Det är som att när vi flyttar ut det vi mäter i handling så kan vi också objektifiera det. När vi gjort subjektet, människan, brukaren, eleven till ett mått så slutar vi att agera med våra inre drivkrafter, vår kompetens, vårt hjärta och vår profession. Allt det som gör oss till bra mervärdesskapande samhällsuppbärare inom våra kvalificerade kallyrken.

Däremot måste de ha bra utbildning, anständiga löner, yrkesstolthet, rimliga arbetsbördor, empati och respekt för de människor de ansvarar för och inte behöva oroa sig för att deras jobb försvinner vid nästa upphandling.

Det ska vi ha. Vi ska vara stolta över det vi gör och våga vara kompetenta i oss själva.

Inre motivation skapas av

  • Autonomi – självbestämmande
  • Mastery – att bli bättre på hantering av meningsfulla saker
  • Purpose – att det vi gör har mening

Det kan ju förstås kosta en del pengar. Men i längden blir det nog billigare än att bygga upp en gigantisk kontrollapparat.

Mattias Jansson @kommunchef by KommunchefFör problemet är inte kontrollapparaten, utan vad den gör med oss. Med vårt ansvar, vårt spontana handlande – vår profession. Allt i det människovårdande yrke vi valt för att vi vill vara just här och skapa mervärden för dem vi är till för.

Inte för en siffra – utan för ett värde – hos en annan – människa!

Dela:
  • LisaofSweden

    Jaha ja?  Jaså?
    ”lokala rådigheten minskar” ” befogenhet att intervenera” ”mervärdesskapande samhällsuppbärare””kvalificerade kallyrken”Nu har jag  slitit mitt hår i timmar, dagar och veckor för att få chefer i landets kommuner att kommunicera begripligt. Nu känns det plötsligt som om jag inte haft en jättebra dag på jobbet.Finns blogginlägget på lätt-svenska?

    • Jessica Sjögren

      Ja, Mattias… Bra och tänkvärt inlägg, men jag får hålla med LisofSweden. Svenskan är inte helt begriplig… Nu har jag hört en  del av begreppen tidigare, men för en ny läsare blir det ett hinder att ta till sig innehållet och det viktiga budskapet.

    • Lattolagom

      Har du LisaofSweden verkligen befogenhet att intervenera i detta? När du projicerar våra angelägenheter på din yrkesmässiga verksamhet underminerar du vårt mod att vara stolta i oss själva. Vi som har kvalificerade kallyrken och är mervärdesskapande samhällsuppbärare får ta de sekundära konsekvenserna och vår lokala rådigheten minskar. Att du får avlägsna din hårväxt medelst kraft kan du  i obetydlig grad överföra på någon annan. 

      • LisaofSweden

        En stor kram till dig med.

      • Krister Wistbacka

        ”befogenheter att intervenera i detta”. Jag hoppas avsikten är att det ska vara lättolagom ironi. Om så inte är fallet har antingen du eller jag fullständigt missförstått en del av demokratins innebörd.

        • Lattolagom

          En ansenlig omfamning till dig med Krister Wistbacka såsom LisaofSweden erbjuder mig. Vi kanske kan ha omfamningsgille på Gröna Kulle ? Och att det skulle finnas några som helst undermeningar eller gäckeri i det jag skriver, förefaller synnerligen frampressat. Märkligt nutidsmässigt vokabulär, ironi.

    • Lättsvenska-versionen är 
      Staten ska sluta att styra kommunerna genom kontroll. Bra verksamhet skapas  medarbetare som tänker själva.

      Ordlista:
      lokala rådigheten minskar – kommunen möjlighet att själva bestämma mellan statens och medborgarnas krav minskar
      befogenhet att intervenera – rätt att fatta beslut
      kvalificerade kallyrken & mervärdesskapande samhällsuppbärare – anställda i kommunerna som gör ett fantastiskt jobb för de som behöver det mest och som valt det därför att de vill ha just det

  • Krister Wistbacka

    Jag tror du har rätt i att det finns en risk för en negativ spiral, alltså att kontrollbehovet kan ge effekter som kräver mer kontroll, som kräver ännu mer kontroll o.s.v. Men de ansvariga måste på något sätt komma tillrätta med de okontrollerade brister i styr- och ledningssystemen som skapat de nya kontrollbehoven. Målen måste alltid formuleras så att medborgarna kan utkräva ansvar.

  • Absolut, helt enig

  • Torgerd Jansson

    En lite senkommen kommentar, eftersom jag varit bortrest. Mycket viktigt inlägg. Jag har själv under åtskilliga år funderat över och skrämts av alla de kontroller som införs för att styra samhällsutvecklingen. Det finns en stor risk att kontrollsystemen vänder blicken åt fel håll. Att man fokuserar på att göra rätt på det som kontrolleras i stället för att göra rätt för den verksamhet man tjänar. När människor inte är mekaniska apparater som ska trycka ner en bestämd knapp när man hör ett pip, utan de som skall skapa kvaliteten i verksamheten, behövs andra styr- och ledningssystem. Sådana som får människor att brinna för sin uppgift, att använda hela sin intelligens, fantasi och empati för att få saker och ting att fungera bättre. Ett ledarksap för detta bygger på målbilder, tillit, utmaningar och på rätten att göra både rätt och fel. ”Det gäller att få dem att vibrera, att brinna för uppgiften” hörde jag en ledarskapsguru säga redan på 1980-talet. Dessutom tar alla dessa kontrollsystem massos av tid och resurser att genomföra. Som bättre kan användas till den egentliga uppgiften.
    Men därmed inte sagt att alla kontrollsystem är onödiga eller dåliga. Kontrollsystem behövs när de som arbetar i veksamheten har andra primära mål än uppdragsgivaren. Ett mycket tydligt exempel på detta är i dag den privata vård, som först och främst drivs av vinstintressen. Här behöver uppdragsgivarna, kommunerna, vara mycket mer tydliga med vad som krävs för att få kvalitet. Ochockså bli bättre på att följa upp denna. Men jag är också ytterst tveksam till att vi skall bedriva vård, skola och omsorg med ägare vars primära mål är att skapa vinster åt det privata bolaget och dess ägare. På ett eller annat sätt komemr detta alltid att gå ut över de sjuka, de gamla och barnen som behöver de resrser/skattepengar som privatkapitalismen lägger beslag på.

  • Sofia

    Hur anser du att man ska lösa problemet att många kommuner själva tar ifrån sina anställda professionaliteten genom
    a) intern kontroll i form av signeringslistor, stämplingssystem, detaljerade tidsredovisningar och annat
    b) pressade arbetsförhållande som gör att det inte finns tid till att vara professionell i din bemärkelse, t.ex. inom hemtjänst och skola?

  • Pingback: FRA – För Regler framför Ansvar | Mattias Jansson()