Alla människor har samma människovärde. Vårt personliga värde, utifrån detta, definieras av våra val som leder till handlingar. Vi har alla ansvar för våra val.

Vilken frihet upplever vi att vi har? Vilka handlingsvägar står öppna för oss? Jag kan ibland känna att jag tvingas att göra saker jag inte vill – att min handlingsfrihet är begränsad. Oftast handlar det egentligen bara om att jag inte vill ta ansvar för eventuella mer genomgripande förändringar i mitt liv. Allt detta är undanflykter för att ta ansvar. En person har alltid ansvar för sina handlingar, man kan aldrig skylla på någon annan.

Hur är det då med de strukturer som vi inte uppmärksammar dagligen. Det som är självklart för oss, den inskränkning som vår kultur och fostran ger? I detta avseende är förhållandet mellan män och kvinnor det mest flagranta och det svåraste att hantera. Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet är alltså att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha frihet att välja – och således ansvara för sina val. Alla människor ska ha handlingsfrihet.

Varför är det inte så?

Vi är fostrade i könsmaktsordningen, d.v.s. principerna om könens I-särhållande och om mäns överordning och kvinnors underordning. Vi är det omedvetet och systemet omöjliggör idag strukturellt fria val utifrån alla människors och personers lika värde. För att nå ett jämställt samhälle måste vi se dessa strukturer – vi måste arbeta med oss själva och våra värderingar och förutfattade meningar.

Hur gör vi det?

Jag tror att steg ett är att vi måste förstå att könsmaktsordningen råder och lära oss att se dess verkningar. Sedan måste vi använda den kunskapen när vi relaterar till vår omgivning och när vi handlar. Detta måste göras på ett respektfullt och öppet sätt.

Könsmaktordningen bryts inte genom att män kokar kaffe och kvinnor tvättar bilen. Den bryts när vi ser att vi fritt väljer hur vi handlar. Först när vi sett det är vi fria, fria att fatta beslut som formar våra liv och ansvara för dem på ett medvetet sätt.

I Katrineholms kommun håller vi på att jämställdhetsintegrera vårt nya styrsystem. Målet är att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i mötet med kommunen. Det innebär bland annat att utvecklingsarbetet ska säkerställa att jämställdhet blir en del av det sätt som kommunen styrs på, exempelvis genom planering och uppföljning. Som en utgångspunkt för detta har vi slagit fast att Katrineholms kommun, liksom övriga samhället, fortfarande styrs av en manlig norm vilket får konsekvenser för jämställdheten. Arbetet med det nya styrsystemet är ett steg mot att medvetet påverka och bidra till en förändring som på sikt kan bryta denna norm.