Med tanke på dikussionen om e-government mm tänker jag så här;
Den demokratiska processen är i första hand en fråga om förhållandet mellan de folkvalda representanterna, dvs politikerna och medborgarna. Den måste få ta tid, det tar tid att få det stöd och känna in för de folkvalda representanterna. Precis som beskrivits på bloggen http://bit.ly/66RMax så blir det också en fråga för såväl partierna som olika beslutsinstanser i kommunen att hantera.

När man talar om medborgardialog så rör det förhållandet mellan, i mitt fall, kommunen och medborgarna. Här är politikerna förtroendevalda, dvs de representerar ett uppdrag som de fått av kommunfullmäktige.

I verkställigheten och som stöd till de folkvalda finns tjänstemän, exempelvis undertecknad.

E-government stödjer de förtroendevalda och tjänstmännen genom ex.

• E-tjänster, enklare tillgång för brukare till myndigheternas tjänster (borde blogga mer om detta känner jag nu…)
  • I vanliga fall är detta en fråga om verkställighet, dvs ligger på tjänstemännens bord.

• E-demokrati där man ger medborgare och företag större möjlighet att delta i demokratiska processer samt möjligheter till interaktion med myndigheter.
  • I första hand en fråga för de förtroendevalda i form av medborgardialog. Tjänstemännen stödjer detta och har dialog inom sina delegerade områden.

• E-förvaltning som ämnar öka kvaliteten i de tjänster som myndigheterna erbjuder.
  • Här innefattas exempelvis klagomåls- och synpunktshantering. En fråga för tjänstemän att hantera och förtroendevalda att följa upp. Se exempelvis http://tinyurl.com/ya89yzr.

Givetvis kan ju också de politiska partierna använda olika tekniker för att fånga upp tankar hos sina väljare. Sociala medier är ju bl.a. ett allt mer växande instrument för det.

Vad tycker du?