Nu är alla kommunala löneavtal klara – idag presenterar SKL och Kommunal sin överenskommelse.

Speciellt glädjande, tycker jag att man lyckats komma närmare ett omställningsavtal som främjar aktiva åtgärder vid uppsägning pga arbetsbrist.

VD-brev maj 2010 – En lyckad avtalsrörelse i hamn

Det är med stor tillfredställelse jag konstaterar att vi – bara några veckor efter att märket satts i denna avtalsrörelse – har tecknat nya avtal med alla våra motparter. Och det utan medling. Avtalen ligger väl i linje med de överenskommelser som tidigare i vår träffats i den internationellt konkurrensutsatta industrin och andra delar av den privata sektorn. Avtalens längd ger kommuner och landsting möjlighet att planera långsiktigt – avtalen löper på 24 eller 25 månader. Det är också bra för sektorns medarbetare att förutsättningarna för kommande år är klara.

Det garanterade utfallet i de tre avtal vi träffat med SKTF, SSR, Ledarna och Teaterförbundet, med Läkarförbundet och med de båda lärarorganisationerna är 3,5 procent över två år. När det gäller Vårdförbundet har vi ju, som ni känner till, redan ett avtal för 2010, som ligger på 2 procent. Vi hoppas kunna träffa avtal om förlängning på ett år, så att alla våra avtal löper ut vid samma tidpunkt.

Avtalet med Kommunal, som vi har tecknat idag, har en lite annorlunda konstruktion. Kostnadsökningarna för kommuner och landsting ligger nära de övriga avtalen i vår sektor – 3,85 procent. Däremot innebär avtalet löneökningar på i snitt 4,65 procent eller 970 kronor i månaden. Denna skillnad beror på att avtalet innehåller ett flertal åtgärder som bidrar till att sänka kostnaderna för kommunsektorn. Bland annat är höjningen av lägstlöner och särskilda ersättningar, som till exempel ersättning för obekväm arbetstid, jour och beredskap, lägre än löneökningarna. Avtalet innebär också att nya regler införs för att reglera hur lönen ska trappas av för arbetstagare som på grund av organisatoriska eller medicinska skäl omplaceras till arbetsuppgifter med lägre lön, vilket också kommer att minska kostnaderna.

 Vi har därutöver träffat en principöverenskommelse om ett omställningsavtal, som också kommer att innebära kostnadsminskningar. Dels på grund av att avtalet innebär att aktiva insatser för att arbetstagare ska få nytt jobb ersätter avtalet om avgångsförmåner, AGF-KL, dels för att uppsägningstiden kortas från tolv till sex månader för merparten av arbetstagarna.

Denna avtalskonstruktion, som även avtalet för Handels bygger på, gör båda parter till vinnare. Kommunals medlemmar får en bra löneökning, men arbetsgivarens kostnad ökar inte så mycket mer än på andra avtalsområden.

För övrigt vill jag verkligen understryka det positiva i att vi efter så många års diskussioner, äntligen har en principöverenskommelse om ett omställningsavtal.  Avtalet kommer att ge kommuner och landsting långsiktigt bättre förutsättningar för omställning samtidigt som de medarbetare som berörs får ökade möjligheter att snabbt få ett nytt jobb.

Vi har också anledning att vara nöjda med nivåerna i avtalen. Mot bakgrund av att många kommuner och landsting på sikt har en tuff ekonomisk situation framför sig, är det positivt att vi, tillsammans med våra fackliga motparter, tecknat långsiktigt hållbara avtal, som ger förutsättningar att skydda och utveckla välfärdssektorn och samtidigt värna jobben.

De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan våra medlemmar. Därför skulle vi ju helst ha sett sifferlösa avtal som lämnar ansvaret för att fördela löneutrymmet till de enskilda arbetsgivarna – kommuner och landsting. Men eftersom de träffade avtalen, med få undantag, inte binder upp löneökningar i specifika potter, individgarantier eller lägstlöner ger de ändå kommuner och landsting stora möjligheter att fördela löneutrymmet mellan verksamheter och individer, på det sätt som ni bedömer är bäst för verksamheten.

Jag vill också i detta brev ta tillfället i akt att fördjupa resonemanget lite kring den avtalsfråga som har kommit att dominera mediebilden av vår avtalsrörelse denna gång – frågan om lärarnas arbetstidsavtal.

Utgångspunkten från SKL i förhandlingarna var att skolan måste få en arbetsorganisation som skapar förutsättningar för en skola där elevers kunskapsresultat förbättras och där eleverna når de uppsatta målen. Jag behöver inte påminna om de brister som idag finns när det gäller resultaten i skolan och det faktum att det finns elever som inte får den hjälp och det stöd som de behöver. Vi vet också att många lärare känner sig otillräckliga och att de upplever att arbetet är stressigt.

Som arbetsgivare är vi helt övertygade om att skolans utmaningar kräver att skolledningarna får ökade möjligheter att skapa en modern arbetsorganisation som sätter elevernas behov i fokus. Det är också de tydliga signaler vi får från er, era skolchefer och rektorer. Skolans resurser måste kunna användas effektivare. På många håll behöver dialogen mellan rektorer och lärare förbättras.

Inför denna avtalsrörelse enades därför SKL:s styrelse om att det efter år av resultatlösa diskussioner var dags att tydligare än tidigare driva frågan om ett modernare avtal som underlättar för rektorer och lärare att skapa en arbetsorganisation som svarar mot elevernas behov. 

Det är inte utan stolthet som jag konstaterar att vi var framgångsrika i vår förhandling. I det avtal som vi och de två lärarorganisationerna har tecknat har vi enats om att uppmana till och stödja lokala initiativ till nya sätt att organisera arbetet och förlägga lärarnas arbetstid som bedöms leda till en bättre skola för eleverna. Det kan innebära att lärarna bibehåller sin ferietjänst men med mindre förtroendearbetstid, eller att de väljer att gå över till semesteranställning. Det viktiga är att det är förutsättningarna och verksamheten på den enskilda skolan som ska styra vilken arbetsorganisation som ska användas för bäst resultat.

Vi anser att det är rimligt att de arbetsgivare som vill lägga om arbetsorganisationen på ett sätt som ska skapa bättre resultat och högre produktivitet också ger en extra löneökning till lärare som är beredda att arbeta på nya sätt för att öka kvaliteten i skolan. Lärare som går in i en ny arbetsorganisation kommer därför att kunna få en extra lönehöjning med i snitt 2000 kronor i månaden.

När man tar del av en del av medias sätt att beskriva det nya avtalet är det lätt att dra slutsatsen att SKL har misslyckats att nå de uppsatta målen. Denna vrångbild av vad vi har uppnått i det nya avtalet bygger på ett antal missförstånd och myter kring våra utgångspunkter. Vi har gång på gång blivit beskyllda för att visa lärarna misstro. Det har påståtts att vi har velat införa stämpelklocka, öka kontrollen för kontrollerandets egen skull, att vi ville ta bort all förtroendearbetstid eller alla lärares sommarlov, och att vi ville låsa in lärarna i tomma skolor under sommaren.

Om detta hade varit vad vi hade krävt, då hade det tecknade avtalet varit ett misslyckande. Men som jag vet att ni är medvetna om har vi har tillskrivits åsikter och avsikter som vi inte har haft. För återigen, vår utgångspunkt inför avtalsrörelsen var att komma överens med lärarorganisationerna om en mer flexibel arbetsorganisation i skolan som skapar förutsättningar för bättre resultat och ökad måluppfyllelse.  Det är just detta som det nya avtalet skapar förutsättningar för och det är därför som vi anser att denna avtalsrörelse har varit en framgång för oss som arbetsgivare. Jag tycker dock att man skall vara försiktig att utnämna vinnare eller förlorare efter en avtalsrörelse. Jag konstaterar att detta nya avtal är bra för alla parter. För oss som ansvarar för skolan och för lärare som får möjlighet att höja sin lön och förbättra sina arbetsvillkor. Men framför allt för eleverna som får förutsättningar att få en bättre skola.

Avslutningsvis vill jag säga att det arbete som nu väntar är det allra viktigaste. Vi som parter måste tydligt visa på central nivå och i kommunerna och på skolorna, i både ord och handling att vi stödjer intentionerna i avtalet och står upp för de möjligheter avtalet ger. Om vi lyckas med det har vi lagt en bra grund för skolans fortsatta utveckling.

Vänliga hälsningar och en önskan om en trevlig Kristi Himmelfärdshelg.

Håkan Sörman
VD
Sveriges Kommuner och Landsting