Förhållningssättet på sociala medier kan delas in i att vara personlig, att vara öppen och att tro på medskapande.
Personlig
Att vara personlig är kanske det som är svårast, framförallt för de som inte är vana vid denna kommunikationsform.
För att bli den man kan bli så måste man vara, och få feedback på den man är. Tanken är att alla människor i grund och botten är de som de är och inte den roll de spelar. Det är viktigt vem du är för det du gör.
Gränsen mellan personlig och privat är svår. För mig går den gränsen vid min familj. Men i sociala medier och i annan personlig kommunikation så är det viktigt att vara den man är.
I personlig kommunikation så kan jag berätta om allt som gör mig till den jag är. Det kan vara allting från känslor till tankar och till handling. Det innebär att jag väljer att kommunicera om allt från min rädsla för att dö till hur jag ser på globaliseringens påverkan på Katrineholm.
Öppen
Att vara öppen handlar om att för att få människor delaktiga så måste man våga berätta om hur saker och ting är innan man har en lösning på problemet. Det går inte att arbeta med delaktighet när man bara är öppen med lösningen. För att acceptera en lösning så måste man veta att det finns ett problem. Om Katrineholm exempelvis har ett dåligt resultat i benchmarking så måste vi våga berätta det.
Medskapande
Medskapande handlar om att våga be om hjälp. Tillsammans gör vi saker så mycket bättre än var och en för sig. Det betyder inte att den som ber om hjälp inte kan. Jag får så mycket hjälp på sociala medier att jag tjänar tid på att använda dem bara ur det syftet.
Jag har lagt mig vinn om att hela tiden dela med mig av dessa erfarenheter till andra. Det sker bl.a. via att jag alltid live-sänder mina föreläsningar, har haft en webb-talkshow om sociala medier i offentlig sektor och att alltid dela med mig av lärdomar bl.a. via bloggen, vår webbplats och förstås via otaliga möten båda AFK (AwayFromKeyboard) och på dessa digitala kanaler.