Vissa dagar allltså!

Denna började dock bra. Min dotter vaknade innan jag åkte så jag fick en morgonkram, SJ hade råkat sätta in en 1:a klass-vagn på tåget av misstag och dagens jobb avlöpte bra. Dagens största utmaning var presentation av resultatet av arbetet med att ta fram en ny verksamhetsmodell och förslag till övergripande organisation för kommunledningsförvaltningen.

Sen började det.

När jag närmar mig pendeltågsstationen ser jag att Uppsalapendeln inte står inne som den ska. Står dock att den ska gå på utsatt tid. Väntar och väntar – den dyker inte upp. Nästa pendel kommer in ett par minuter efter att 16:51 avgått från Flemingsberg – I TID för en gångs skull!

Nåväl väntar, nästa tåg kommer snart. Om 30, 45, 60 och slutligen eventuellt om 120 minuter. 

Ger upp.

Försöker hyra en bil, ingen svarar.

Tar mig till Södertälje – tar in på Quality Hotel Park. Rum i bottenplan, senast renoverat på 80-talet kanske, gick inte ens att dra ner persiennerna. 

Tröttnar – klagar – får nytt rum.

Köper mat, deo, tandborste och rakhyvel. Har jävulsk skoskav. 

Tar mig in på rummet.

Strykjärn saknas. Ångar skjortan. Tvättar vad jag kan i handfatet.

Mm – vitlökssås på kycklingsalladen. Den jäkla vikförpackningen exploderar över mig och rummet.

Får mess av sonen familjens iMessage-grupp. Vad har hänt med bilen? 

  Nej, nu får det vara nog? 

Ringer hem. Jenny ”har inte krockat, måste blivit påkörd?”

Du vet – innan poletten trillar ner – ett skämt, Theodor har en ny app i telefon. Jäkla unge 🙂

Älskar min familj.

Älskar att alltid kunna ringa hem till min sambo och bara få gnälla och mötas av några uppmuntrande ord.

En Tycho-Brahe-dag dag, men det kunde vara så sjukt mycket värre. Hur bra har jag det egentligen. Inget att gnälla över. 

Godnatt från ett helt okej hotellrum, där jag är mätt och belåten och kommer att få sova länge och djupt 🙂