Med kärlek till de drabbade
Hur i hela världen kan någon vara så ond? Jag vill så gärna veta. Varför vill jag veta? Av nyfikenhet? Vad ska det leda till?
Jag ställde mig idag frågan ”Om nu Anders Behring Breivik syfte med sina terrorhandlingar är att nå ut med sitt sjuka budskap, borde vi då inte bara ignorera det istället för att söka förklaringar och på det sättet uppmärksamma det?” och fick både med och mothugg i min tes att tysta hans ord.
Jag känner mig efter diskussionen alltmer stärkt i uppfattningen att jag inte vill bidra till spridningen av hans sjuka budskap. Jag tror att vi vet det vi behöver veta för att bekämpa extremism och överlåter gärna till någon annan att i så fall revidera den uppfattningen.
Det betyder inte att jag inte tycker att debatten ska tas. Debattera, men inte utifrån hans agenda. Det finns gränser för acceptans, Rätten att höras och framföra sina åsikter är inte oinskränkt, den förtjänas. Den som dödar för sitt budskap i terror har förbrukat den rätten anser jag. Det vi gör på hans premisser, i enligthet med hans manifest gör att han lyckas i sin ansats att sprida sina sjuka idéer.
Men vi ska reagera och samlas nu mer än någonsin. Att möta detta med kärlek – Retaliate with Love, att stärka vår demokrati, att öka vår öppenhet och att stå upp för alla människors grundläggande lika värde med insikten att mångfald berikar. Det är vad vi ska fokusera på.
Imorgon ska Anders Breivik upp i rätten. Enligt hans advokat ska han använda plattformen för att få ut sitt budskap. Allt är iscensatt för uppmärksamhet, det är sjukt.
Hat föder hat och an eye for an eye and the world goes blind. Det enda sättet att vinna är genom mer kärlek.
Stine Renate Håheims som överlevde uttalade följande, nästan magiska ord.
Om en mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi kan vise sammen.
Jag vet inte om jag är för naiv, men samhörighet i kärlek blir för mig det som får livet att hänga ihop.
När en självmordsbombare sprängde sig mitt under julruschen i Sverige i vintras så rusade de runtomkring genast till hans undsättning. Hans sista stund i livet måste ha varit så förvirrande och konstig, han misslyckades med att döda en endaste en utom sig själv, och hans tänkta offer gjorde sedan allt vad de kunde för att rädda honom också. De lät sig inte regeras av skräck och hat.
Vansinnet skapar rädslor. Rädslan begränsar människan och beskär hennes frihet. Mod är att fortsätta kämpa trots att vi är rädda för demokrati, öppenhet, allas lika värde i kärlek.
Och inget kan man göra, annat än att älska sina närmaste mer, hålla dem närmare, säga sig att hatet inte får segra.
.
Jag vill inte höra Breiviks utläggningar på hans premisser, jag vill kämpa för det jag vet att han inte tror på.
Demokrati – Öppenhet – Mänskligt värde – Mångfald – Kärlek
.
RETALIATE WITH LOVE!
.
Uppdatering
Fick en synpunkt att jag inte redogjort för alla synpunkter, speciellt de som inte tycker som jag, i diskussionerna på Facebook och Twitter.
- Facebook (för dig med tillgång)
- Twitter (hela gårdagens tweets)