I veckan har kommuner och landstings tidning Dagens samhälle uppmärksammat
På tio år har mediehusen krympt redaktionerna med 25 procent. Samtidigt har antalet kommunala kommunikatörer ökat med 106 procent. Och nu har det hänt: kommunikatörerna i kommuner, landsting och regioner är fler än dagspressjournalisterna.
Samma ämne togs upp i dagens Medierna i P1.
Jag förstår verkligen att frågan kommer upp. Medierna är under ett hårt tryck och alla kommuner delar samma mål – att bli fler. För att växa så vill vi framstå som bra, därför arbetar vi mer med marknadsföring nu än vi tidigare gjort.
Det i sig behöver inte vara fel, frågan är bara hur vi gör det, en aspekt som diskuteras flitigt, bl.a. av dagens Medierna kopplat till tidningars sammanblandning mellan reklam och oberoende nyhetsinnehåll. Samma sak är det för kommunerna.
Som offentliga organisationer ska kommunerna hålla isär
- Information
- Kommunikation
- Marknadsföring
Problemet uppkommer när så inte sker. Exakt detsamma som händer när det redaktionellt och reklamfinansierat innehåll blandas i TV, radio och tidningar. Att vi kommuner låter marknadsföringtanken komma in i samhällsinformationen för att få en positivare bild av oss är oacceptabelt. Det går emot hela grunden för vad en kommun är, något medborgarna bildat tillsammans för att ta hand om gemensamma uppgifter. Kommunerna är medborgarnas.
Samhällsinformation kan se ut på många sätt. Informationen är per definition faktabaserad och objektiv. Öppen data är en del som är viktig i sammanhanget, också som symbol för rätten till det gemensamma.
Ett bra exempel på öppen samhällsinformation är Katrineholms kommun sätt att hantera anmälningar inom vården, helt utan bortförklaringar.
Som ett led i arbetet för ökad patientsäkerhet informerar Katrineholms kommun öppet om de anmälningar som görs enligt Lex Maria. Att öppet diskutera avvikelser i vården ger ökade möjligheter att vid behov förändra rutiner som minskar risken för upprepning.
Kommunens roll inom kommunikationsområdet har flera dimensioner. En del rör att svara på frågor om medborgarnas kommun där medborgarna är. En annan är att skapa mötesplatser för kommunikation, såväl digitala som analoga. Kommunikation används också som medel för samhällsinformation och marknadsföring.
Ett bra exempel på kommunikationsmötesplats med stöd från kommunen är initiativet Botkyrkas röster som skriver både negativa och positiva saker om sin plats
Botkyrkas röster är ett initiativ av Fanzingo och drivs med stöd av Botkyrka kommun och Botkyrka stadsnät. Vi är en plattform för unga Botkyrkabors röster och jobbar med en redaktion bestående av unga från kommunens olika områden.
Marknadsföring är viktig för kommunerna. Vi vill att människor och företag ska välja oss och vi ska finnas på den arenan, men det ska vara tydligt när så sker.
Ett bra exempel är Nyköpings kommun mångåriga kampanj bo i Nyköping
Så länge särskiljandet mellan kommunens olika uppgifter på området är tydligt har jag inga problem med att kommuner lägger resurser på att kommunicera med dem de är till för. Själva ordet kommun kommer från latinets communicare – att göra tillsammans vilket är samma grundbetydelse som kommunikation.
I framtiden kommer det offentligas uppgifter på området att bli alltmer tydliga tror jag. I den pågående medieutredningen står det bl.a. att läsa
En särskild utredare ska analysera behovet av nya mediepolitiska verktyg som ligger bortom dagens system för presstöd. När presstödsförordningen upphör att gälla bedömer regeringen att presstödet i dess nuvarande form behöver ersättas av nya mediepolitiska insatser som kan skapa goda förutsättningar för kvalitetsjournalistik och lokalt nyhetsmaterial oavsett distributionssätt.
Frågan är om vi inte kommer att få se fler partnerskap som facktidningar som ägs av facken med är oberoende granskare. Så är också Dagens Samhälle som ironiskt nog ägs av Sveriges kommuner och landsting och granska desamma.
På Almedelan diskuterar jag vidare i ämnet tillsammans med en intressant panel på Sveriges kommunikatörer seminarium Staden som varumärke, välkommen!