Jag föreläser ofta i Stockholmsområdet. I det pass där jag talar om Katrineholm brukar jag sakligt konstatera att Stockholm är ganska centralt – i förhållande till Katrineholm alltså 😉
I veckan blev jag intervjuad av ett managementkonsultföretag med fokus digital delaktighet och E-tjänster i offentlig sektor. I veckan lanserade vi fyra nya E-tjänster. Efter intervjun fick jag följande återkoppling
Bara en kort återkoppling om en av de stora kommunernas utbud! Mot denna står ni er mkt bra.
Ibland är det lätt att bli hemmablind. Jag ser framför mig att vi nu kommer upp i 30 E-tjänster vid årsskiftet och då blir möjligheterna att erbjuda en bättre kommunal service till landsbygden bättre. Möjligheten kommer att finnas att man i förlängningen exempelvis kan ha digitala kontaktcenter på flera platser i kommunen med personlig service som sitter samlad.
Tycker du, på tal om perspektiv att Katrineholm är en liten kommun?
75%, 214 kommuner i Sverige är mindre än Katrineholm.
I fredags var jag på lunchseminarium som vi ordnade tillsammans med Företagarna. John Sheiakh, företagare i Katrineholm var en av talarna
Jag kan skapa ett gott företagsklimat själv tillsammans med andra
Troed Troedsson kommenterade på Facebook
Dåligt företagsklimat är som dåligt väder. Något som i huvudsak usla seglare klagar på. De duktiga vet ju att de faktiskt gynnas av sämre förhållanden…
Marrku Kanala är sedan inne på en viktig fråga som också var tydlig under seminariet. Det gäller att vi håller isär detta med företagsklimat, företagarnas klimat och näringslivsklimat. Näringslivsklimat är mycket strukturella frågor, ex vilka förutsättningar som det offentliga ger till företagen. Företagsklimat får väl sägas vara företagens egna och gemensamma klimat givet den strukturen. Men det som blev allra tydligast på detta seminarium var definitionen av företagarnas klimat. Lokala företagare är ofta också medborgare i Katrineholm. De är beroende av en välfungerande vård- skola -och omsorg och följdaktligen definieras företagarnas klimat också mycket hur bra det offentliga är på att tillfredsställa dessa behov.
I onsdags träffades kommunens ledningsgrupp. Vi talade bland annat om årets kommunkoncernmässa den 8-9 december. Då kan du möta hela kommunkoncernen samlat i Sportcentrum. Andra frågor var Katrineholms Logistikcentrum, utvecklingen av vårt sociala intranät och nya kommunikationsplattform Communis samt rekryteringen av Jan Berthelsen som ny förvaltningschef till Viadidakt.
Jag har också arbetat med Diggiloo & Allsång i Katrineholm där båda eventen tog en ny vändning i veckan.
I fredags kväll fick vi besked om att vi inte får några medel från .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) för att fortsätta med tidningen Nätet för mig
Det inkom totalt 125 st ansökningar till Internetfonden hösten 2011, vi hade endast medel som räckte till att tacka ja till 13 st projekt. Vi har därmed varit tvungna att tacka nej till flera utmärkta ansökningar.
Bedömning av ansökningar gjordes utifrån ett antal grundläggande kriterier. Projekt utvärderades avseende hur väl de hade ändamålsenliga resultat, betydande användarnytta, rimlig kostnad, god spridningsförmåga och övertygande förvaltningsplan.
Projektet har intressanta aspekter som att fokusera på syftet för användaren med digitalisering och ärett intressant grepp för att nå icke-användare, men har dessvärre inte godkänts för finansiering.
Bedömningsgruppen anser att ansökan faller lite utanför ramen för Internetfonden samt är tveksamma till kostnadseffektiviteten i projektet. Bedömningsgruppen anser att direkt uppsökande verksamhet direkt till målgruppen för samma summa pengar skulle ge större resultat.
Så, om vi inte hittar några andra finansiärer så får vi avsluta efter det kommande numret, vilket känns väldigt synd.
I måndags höll jag en föreläsning för två ledningsgrupper i Växjö om ledarskap och transparens. Du kan se en videoinspelning av del 1 och del 2 samt hitta presentationen här. Jag lyssnade också på Mikael Ahlerup, VD på Astrid Lindgrens Värld som talade på ämnen att göra på riktigt. Jag gillade speciellt hans hållning
Det man ger som ledare är vad man får. Men den som ger för att få blir genomskådad.
Jag ska ta upp min egen handledning igen, efter ett uppehåll detta år. I veckan träffade jag en psykolog från företagshälsovården som jag arbetat med tidigare och det kändes bra. Hon var av samma grundläggande inställnings som jag att ledarskapet är en del av det du är som människa.
Jag fick också uppföljning på hur jag är som ledare av mina medarbetare, i enlighet med modellen som jag beskrivit tidigare i posten – Hur är jag som ledare?
Häromdagen så träffade jag den ansvariga för vårt traineé-program och insåg vilket betydelse mitt sätt att vara får i organisationen. Hon var till exempel helt fascinerad av att medarbetarna kallar mig naturligt och nära vid förnamn. Ibland förminskar jag nog mig själv.
En trainees reflektion
Jenny Bolander, medarbetare och traineé reflekterar över veckan
Det är intressant hur reflektion faktiskt innebär att man uppmärksammar, utvecklar och fördjupar i sig själv. Som trainee vill jag vara chef och ledare samtidigt som jag ibland kan våndas över utmaningen. Kan jag?
I veckan har vi haft redaktionsmöte för nästa nummer av ”Nätet för mig”. På första sidan står det stort ”om att våga, vilja och kunna”.
Via Bambuser lyssnade jag i måndags på Mattias i Växjö. Utifrån Mattias fem deviser om ledarskap tänker jag att ledarskap, precis som med digital delaktighet, handlar mycket om att våga, vilja och kunna.
Veckan med Mattias har visat flera situationer som förutsätter mod och en vilja att vara öppen men också för att lyssna, säga och besluta. Under en vecka varierar frågorna och med det möjligheter och problem. Både egna och andras. Den formella delen av ledarskapet kräver en viss kompetens men också kunskap och förmåga att hantera andra människor och processer.
Genom UL och ULL skapar Mattias förutsättningar för ett utvecklande ledarskap.
Vad gör att vi vågar, vill och kan?