Lars Thalén, pr-konsult, partner K-Street Advisors, skriver idag på DN-debatt under rubriken ”Juholt fick löpa gatlopp efter usel krishantering”. Han menar att man vid en potentiell kris ska skilja på att göra en terrier;

 Upptäcker du brister, som du inte är ansvarig för – ta initiativet och gör en ”terrier

…och att göra en pudel

En pudel ska man göra när man verkligen har gjort bort sig, det vill säga inte har förstått och inte agerat eller rentav kanske begått ett brott.

Jag tror att det finns risker med terriern, eftersom synen på ansvar är väldigt olika hos olika personer. Många anser att den högsta ledningen är ansvariga för allt vad som händer. På ett sätt är det sant. I ledningen ansvarar man ytterst mot sin uppdragsgivare och i mitt fall medborgarna och brukarna för vad som händer i verkställighetsorganisationen. Där kan man inte lägga ansvaret på någon för vad som sker som drabbar den tredje man. Däremot så kan det finnas ett internt ansvarsutkrävande. Det betyder att vi faktiskt kan ha delat ansvar.

Den andra punkten gäller öppenhet. Problemet för många i ledande ställning är att feedback:en kommer sent, många fel begås utan att det blir tydligt. Det i sig driver på en slutenhet i modet att när det går fel vara öppen med det tidigt. Erfarenheten är helt enkelt att man ofta kommer undan, tror jag.

Lösningen är öppenhet – alltid!