Det som inte får hända har hänt – igen och denna gång nära.
Vi kommer alla att komma ihåg vad vi gjorde när vi först fick veta om det ofattbara i fredags eftermiddag. Strax före tre i fredags fick jag en nyhetsflash om att en lastbil kört in i folksamling i centrala Stockholm. Jag satte på radion och efter en kort nyhetsuppdatering började programmet Spanarna som vanligt. Vardagen fortsatte en liten stund till, sedan bröts allt.

Tiden efter blev allt eftersom skeendet klarare. Vittnesmål på plats, blåljuspersonalens resoluta agerande och de goda motkrafternas gärningar i form av människor som hjälptes i och för det goda – hjältar.

I den lilla världen, i vår lilla bubbla är det lätt att bli en småaktig människa. När vi människor gemensamt utsätts för prövningar blir vi ”storaktiga”, det är fint och något att minnas att ta med oss i vårt dagliga liv. När Kronprinsessan Victoria på lördagen fick frågan hur Sverige ska gå vidare sa hon ”Tillsammans” och det är precis vad det handlar om. Tillsammans är en relation mellan människor, inte mellan grupper i vi och dem. Vi blir Vi alla när vi ställs inför ett gemensamt hot, den känslan kan vi ta med oss för i första hand är vi människor i relation med varandra.

Gärningsmannen och eventuella medbrottslingar ska dömas hårt för sina handlingar. Att ta sig rätten att döda och attackera vårt öppna samhälle är avskyvärt. Inget kan ursäkta sådana handlingar.

Nu kommer det att diskuteras om hårdare straff, mer kontroll och andra generella åtgärder för att freda oss från sådana framtida handlingar och jag är inte man att säga om det är rätt eller fel. Det som oroar mig är om det gör att vi delar upp människor ännu mer i vi och dem. Att vi blir mer misstänksamma och att vi sluter oss. Allt det tar oss längre ifrån tillsammans. Den individuella handlingen är oförlåtlig, men som samhälle så är det bara jämlikhet som kan ta oss framåt. Nu är tiden för att stötta alla människors lika värde och förutsättningar för sina liv. Det och bara det kan skydda oss från att de ondskefulla handlingarna långsiktigt. Mer tillsammans, mer kärlek och ett större vi.

I allt detta hemska så har även det offentliga samhället visat sig från sin bästa sida. Samverkan har fungerat bra. Varje myndighet har gjort sitt och vi har agerat koordinerat. För oss i Botkyrka så aktiverades krisledningen strax efter händelsen och vi har enligt våra rutiner koordinerat oss med länets övriga aktörer med kontinuerlig information och konferenser mellan våra olika funktioner. På det sättet har vi kunnat hålla faktanivån hög, agera samlat och fatta kloka beslut.

Nu ska vi alla arbeta vidare för alla människors lika livschanser och trygghet.
Vi alla skapar samhället – TILLSAMMANS